Den ideella föreningen Nordic Nutrition Council (NNC) grundades för att värna om den nordiska befolkningens rätt till att fritt välja vägar för sin egen hälsa genom informerade val.
I och med den ökade medvetenheten om nackdelarna med ett ensidigt industriellt jordbruk, miljöförstöringens effekter och ökad antibiotikaresistens har intresset för en hållbar livsstil och naturlig hälsa ökat kraftigt. Allt fler väljer att ta ansvar för sin hälsa genom livsstilsförändringar i stället för att bara förlita sig på miljöskadliga läkemedel.
En irrationell och märklig aspekt i det här sammanhanget är att svenska myndigheter arbetar för att minska individens tillgång till enskilda näringsämnen och andra hälsosamma ämnen i stället för att med alla medel gynna det rådande intresset för hållbar och miljövänlig hälsa.
Med anledning av detta har NNC inlämnat följande svar på Livsmedelsverkets förslag till ändring av föreskrifterna LIVSFS 2003:9 om kosttillskott (Livsmedelsverket 2018/02027).
Sammanfattning av remissvar
Med sitt förslag överskattar Livsmedelsverket de eventuella riskerna med kosttillskott.
NNC anser därför att Livsmedelsverket bör utgå från en bedömningsmetod som tar noggrann hänsyn till både fördelar och risker med kosttillskott. En sådan metod bör bygga på all tillgänglig information och forskning och ta större hänsyn till individuella skillnader som ålder, kön, hudfärg och religion.
Förslaget kan dessutom anses strida mot FN:s konvention för mänskliga rättigheter och WHO:s konvention för folkhälsa. Framför allt kvinnor skulle bli lidande av de föreslagna gränserna, både som konsumenter och som företagare.
NNC anser att maxgränser för kosttillskott inte är en fråga som bör prioriteras i dagsläget. Det finns rimligen inget behov för maxgränser bland svenska konsumenter. Men OM det trots allt skulle finnas ett behov, efter noggrann genomlysning av alla aspekter, anser NNC att förslaget om maxgränser bör ersättas med tilläggsmärkning i enlighet med de flesta andra länder i EU och i enlighet med EFSA:s egen frågeställning om huruvida maxnivåer för kosttillskott verkligen behövs. (Se sid. 11 i deras arbetsmaterial från 2006.)
Diskussion och allmänna synpunkter
Livsmedelsverkets förslag innebär att många effektiva, säkra och hälsofrämjande näringstillskott kommer att förbjudas i Sverige. Detta är helt i motsatt riktning mot övriga nordiska länders hälsostrategier.
a) En bedömningsmetod som tar hänsyn till både risker och fördelar
Riskvärdering av vitaminer och mineraler är generellt ett mycket omfattande arbete som kräver extremt stor och bred kompetens samt stora ekonomiska resurser.
Alla enskilda svenska kosttillskottsföretag gör naturligtvis vid behov lokala riskbedömningar när nya studier visar om någon tydlig biverkning eller risk framkommit. Det vägledande arbetet med heltäckande riskvärderingar av alla vitaminer och mineraler utförs däremot framför allt av branschens globala expertorgan Council for Responsible Nutrition (CRN) i samverkan med International Alliance for Dietary Food Supplement Associations (IADSA). Dessa utvärderingar uppdateras som regel efter hand som nya studier visar på tydliga biverkningar eller om risker framkommit.
CRN:s riskvärderingsgrund Vitamin and Minerals Safety Handbook som publiceras av IADSA och CRN följs och stöds av 52 olika nationella förbund och över 20 000 kosttillskottsföretag globalt.
Utifrån den här bakgrunden anser NNC att Livsmedelsverket i hög grad överskattar de eventuella riskerna med kosttillskott och att man i stället bör utgå från en bedömningsmetod som tar noggrann hänsyn till både fördelar och risker med kosttillskott, däribland all tillgänglig information och forskning, inklusive data från klinisk praxis, uppgifter om ökat behov och större nytta hos vissa befolkningsgrupper samt biverkningsrapporter och risk för toxicitet.
b) Större hänsyn till individuella skillnader som ålder, kön, hudfärg och religion
De gränsvärden som Livsmedelsverket nu föreslår är lågt satta och tar inte hänsyn till individuella skillnader. Människors behov av olika näringsämnen beror bland annat på ålder, kön, hudfärg, kost, genetik, läkemedelsintag, livsstil och allmän hälsa.
Exempelvis kanske en individ behöver flera gram C-vitamin uppdelat över dagen för att bidra till immunförsvarets normala funktion.
Ett annat exempel på att högre doser av kosttillskott kan bidra till hälsa är kombinationen av folsyra, pyroxidin och kobalamin till kvinnor för att bibehålla ögonens normala funktion. Flera års dagligt intag av 2,5 mg folsyra, 50 mg B6 och 1 mg cyanokobalamin bidrog till att stärka ögonens normala funktion bland drygt 5 000 kvinnor över 40 år.
Ett ytterligare exempel är att många svenskar, och särskilt kvinnor, inte får i sig tillräckligt med jod i kosten. Enligt Livsmedelsverket har jodintaget minskat drastiskt sedan slutet av 1990-talet. Problemet kan förväntas öka, dels i och med att dagens unga ofta väljer en vegetarisk livsstil utan fisk och skaldjur, dels på grund av att många följer råden om att dra ned på saltintaget. Dessutom har människor som äter mycket hel- och halvfabrikat större risk för jodbrist, eftersom jodberikat salt sällan används i livsmedelsindustrin.
D-vitamin är förutom jod och selen det näringsämne som vi svenskar har störst brist på. Doseringen 125–150 mikrogram (5 000–6 000 IE), helst tillsammans med vitamin K2 och magnesium, nämns i forskningsrapporter som fullt adekvat för att åtgärda låga nivåer hos friska vuxna, medan högre doser kan krävas för de som är äldre, överviktiga, mörkhyade eller sjuka.
I USA har man under den nu pågående virusepidemin upptäckt att den färgade befolkningen har drabbats hårdare än befolkningen av kaukasisk härkomst. Omkring 75 procent av de som avlidit i covid-19 i USA är färgade. En bidragande orsak tros vara bristande nivåer av D-vitamin. Den slutsatsen har även dragits av italienska forskare gällande den höga dödligheten hos Italiens äldre befolkning. Med den förslagna gränsen på 70 mikrogram/dag får en mörkhyad person inte tillräckliga nivåer av D-vitamin.
Livsmedelsverkets föreslagna gräns kan därför ses som både hälsofarlig och diskriminerande för mörkhyade personer och för människor som klär sig i heltäckande klädsel eller av andra orsaker inte vistas i solsken större delen av året.
c) Förslaget missgynnar kvinnor
Det är stor skillnad på näringsbehovet hos kvinnor och män. Kvinnor behöver generellt mer järn, jod och B6 medan män har ett större behov av zink.
Behovet av vissa B-vitaminer bland kvinnor ökar under tiden före menstruationen, och tillskott av B6-vitamin i en dos om upp till 50 mg per dag under en eller ett par veckor i menstruationscykeln kan bidra till att vissa kvinnors PMS lindras i så hög grad att de slipper sjukskriva sig och kan arbeta och studera som vanligt.
Det är viktigt att inse skillnaden mellan olika tillskottsformer. B6 i sin aktiva form, pyridoxal-5-fosfat, har aldrig visat sig ge biverkningar. Den mest biotillgängliga formen av folat, 5-MTHF, ger bättre resultat hos människor med de relativt vanliga genvarianterna MTHFR 677TT och MTHFR 1298C som minskar kroppens förmåga att konvertera folat och folsyra till 5-MTHF.
Att kvinnor i fertil ålder ofta drabbas av järnbrist är välkänt, och enligt Livsmedelsverkets egen undersökning kan var tredje tonårsflicka lida av järnbrist. Kvinnor är också särskilt känsliga för låg jodhalt i kosten. Många har dessutom problem med sköldkörteln, vilket kan ha samband med jodbrist.
Nordic Nutrition Council finner därför att Livsmedelsverkets förslag till maxdoser av framför allt vitamin B6, men även mineralerna järn och jod, motverkar kvinnors hälsa och missgynnar kvinnors möjligheter att delta i samhället på samma villkor som män.
d) Förslaget strider mot FN:s konvention för mänskliga rättigheter
Att begränsa den svenska befolkningens möjlighet att själva bestämma vilka näringstillskott man vill ta och i vilken dos strider även mot FN:s konvention om mänskliga rättigheter enligt nedanstående artiklar.
Den föreslagna lägre maxgränsen för D-vitamin kan också anses som en kränkning av de mänskliga rättigheterna för människor med stark pigmentering och/eller som bär heltäckande klädsel av religiösa skäl.
Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Artikel 2: Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.
Artikel 3: Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Artikel 7: Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.
Artikel 30: Ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen.
Även Världshälsoorganisationen framhäver vikten av att alla människor har rätt att må så bra som möjligt: ”Hälsa ska ses som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, själsligt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdomar och funktionshinder.”
Sveriges har ratificerat båda dessa konventioner, vilket innebär att de gäller i Sverige.
e) Förslaget missgynnar svensk handel, kvinnors företagande och svenska konsumenter
Om Sverige skulle införa maxdoser på vissa näringsämnen innebär det att Sverige går stick i stäv med det grundläggande syftet med ett EU‐medlemskap. Länderna i vår geografiska närhet har tagit bort maxdoser och/eller höjt dem. Att Sverige då plötsligt skulle införa maxdoser är otidsenligt och inte i linje med en öppen inre EU‐marknad. Det försvårar den svenska EU‐medborgarens möjlighet att handla säkert och effektivt och försvårar för svenska EU‐företag att bedriva sin verksamhet, dvs. ett handelshinder, helt emot EU:s syfte.
Syftet med EU är att öka tillgängligheten av varor och tjänster mellan länderna på den inre marknaden för konsumenternas bästa. Det ska vara möjligt för konsumenter att enkelt hitta och jämföra önskade produkter oavsett vilket land man råkar bo eller befinna sig i.
Samtidigt ökar den internationella handeln på nätet. Amazon, Alibaba och iHerb är bara några av de multinationella jättar som nu tar allt mer plats och tränger undan svenska företag. Här har varken svenska småföretag eller svenska myndigheter mycket att säga till om. Är det då verkligen rätt att ytterligare försämra villkoren för svenska konsumenter och företag?
Ur ett jämställdhetsperspektiv ska det också observeras att merparten av återförsäljarna av kosttillskott är kvinnor som driver egna företag som butiker och hälsokliniker. Kvinnligt företagande minskar redan, och i regeringens mål för sysselsättning omnämns särskilt vikten av mikroföretag samt små och medelstora företag. Se Mål 8.3: regeringens mål för sysselsättning.
De föreslagna begränsningarna kommer att missgynna svensk handel och hänvisa konsumenterna till den utländska näthandeln där de inte får samma möjlighet till råd av kunniga försäljare. Detta konstaterar Livsmedelsverket själva i remissen och Nordic Nutrition Council instämmer.
f) Kosttillskottsdirektivet är tillräckligt
EU:s kosttillskottsdirektiv 2002/46/EG innehåller redan noggranna riktlinjer för innehållet i kosttillskott och hanteringen av dem i Sverige, och är införlivat i svensk lag. Inom EU har man också tagit fram tillåtna hälsopåståenden för merparten av alla vitaminer och mineraler att användas inom handeln. Dessa tillämpas i Sverige, med tydliga etiketter och de kontrollrutiner som föreskrivs.
g) Tilläggsmärkning är bättre än maxdoser
De flesta europiska länder har valt modellen ”information framför förbud”, det vill säga tilläggsmärkning för kosttillskott. EU-domstolen har också fastslagit att tilläggsmärkning som ger konsumenten tydlig information är den mest proportionerliga åtgärden som tillåter fri handel mellan medlemsstaterna och samtidigt skyddar konsumenten.
Det mest utvecklade systemet med tilläggsmärkning används i Storbritannien och har fungerat bra ända sedan år 2004. Department of Health (DoH) står bakom branschöverenskommelsen och deras dokument ger tydliga direktiv till företagarna exakt när det anses behövas tilläggsmärkning för vitaminer och mineraler.
Även i Finland finns möjlighet att lämna kompletterande information på förpackningen om hur tillskotten ska tas och hur länge, och om de innehåller högre nivåer av något näringsämne än de värden som EU lade fram via EFSA år 2006.
Norge har också ett bra exempel på åldersdifferentierad märkning som ett utmärkt komplement. Så här enkelt löser man exempelvis problemet med att höga doser av kalcium kan vara skadligt för äldre:
§ 7d. Særlige krav for kalsium. Kosttilskudd som inneholder mer enn den maksimale døgndosen av kalsium for voksne i én oppmålt enhet, skal merkes med «Skal ikke brukes av voksne fra 18 år ».
Danmark tillämpar också delvis åldersdifferentierad tilläggsmärkning i sin Vägledning om kosttillskott som publicerades i november 2019. (Se sidan 25 under rubriken 5.12.)
Förslag
Nordic Nutrition Council föreslår:
- Att vi i Sverige får större möjligheter att råda över vår hälsa i stället för att begränsningar införs. Den svenska befolkningen bör få behålla sin fulla rätt till egenvård, däribland att vid behov använda näringstillskott utan de föreslagna begränsningarna för att stärka den egna hälsan.
- Att svenska konsumenter får tillgång till kosttillskott i valfri dos för sin egen hälsa.
- Att Livsmedelsverket beaktar och respekterar FN:s konvention för mänskliga rättigheter och WHO:s konvention för folkhälsa.
- Att Livsmedelsverket beaktar och respekterar det gällande regelverket inom EU gällande handel och att den seriösa fackhandeln med kosttillskott i Sverige får fortsätta att bedrivas som i dag.
- Att svenska företag inte straffas genom maxdoser som ger utländska företag, även i Finland, Danmark och Tyskland, större möjlighet till försäljning och därmed ökad möjlighet till arbetstillfällen på bekostnad av svenska företag.
- Att kvinnors intresse för hälsa och företagande inom naturlig hälsa uppmuntras i stället för att begränsas.
- Att det rådande regelverket enligt Kosttillskottsdirektivet fortsätter att gälla oförändrat i Sverige.
- Att branschorganisationen Svensk Egenvård ges mandat att utforma ett utkast till branschöverenskommelse om tilläggsmärkning, om detta kan vara ett sätt som gagnar verket och kommunernas inspektörer. Detta som ett steg för att ytterligare underlätta för konsumenterna att göra upplysta val i stället för att införa missgynnande restriktioner.
Slutsats
Det är allas vår samhälleliga plikt och uppgift att stärka den vacklande svenska folkhälsan och dito arbetsmarknad, svenska företags konkurrenskraft, kvinnors företagande samt EU-medborgarnas rättighet att köpa varor och tjänster över gränserna.
Dessa är viktiga faktorer som drivs och finansieras politiskt både inom Sverige och EU. Att Livsmedelsverket här går tvärs emot rådande paradigm och svenska departements strävanden och fokus känns både märkligt och otidsenligt.
För föreningen Nordic Nutrition Council
Fredrik Ölander
Vice ordförande, Nordic Nutrition Council
Stockholm 2020-04-22
Ladda ner remiss-svaret som PDF