B2-vitamin (riboflavin)

B3-vitamin (niacin)

B3-vitaminet behövs, liksom de andra B-vitaminerna, för kroppens omsättning av fett, kolhydrater och protein. Det finns i två former: niacin samt ett derivat som kallas niacinamid eller nikotinamid. Niacin förekommer främst i växter, medan nikotinamid finns i animaliska livsmedel. Båda omvandlas i kroppen till den aktiva formen NAD (nikotinamid-adenin-dinukleotid).
Niacin och nikotinamid fungerar på samma sätt i kroppen, förutom när det gäller minskade blodfetter. Det är bara niacin som har förmåga att sänka kolesterolhalten i blodet. Det är också bara niacin som kan ge tillfälliga röda utslag, klåda och hudrodnad vid doser som överstiger 30–50 mg. Det rör sig emellertid inte om en allergisk reaktion, utan är en effekt av att de små, ytliga blodkärlen i huden vidgas så att blodcirkulationen ökar.
B3-vitamin behövs för att tillverka energi i cellerna, för hjärnans funktion och bildningen av röda blodkroppar. Det kan också omvandlas till NAD-fosfat (NADP) som fungerar som koenzym, dels i kroppens antioxidantsystem, dels i kroppens avgiftningssystem. Det ingår bland annat i avgiftningen av alkohol och behövs för att kroppen ska kunna bilda fettsyror och steroidhormoner (stresshormoner och könshormoner). Åtminstone 200 enzymer är beroende av niacin.

Metabolism

Vi får i oss niacin i kosten, men kroppen kan också bilda B3-vitamin av aminosyran tryptofan som finns i protein. För att det ska ske behövs järn, B1, B2 och B6 som ko-faktorer. Det krävs 60 mg tryptofan för att bilda 1 mg niacin. De flesta vegetabiliska proteinkällor innehåller 1 procent tryptofan medan animaliska proteinkällor innehåller 1,4 procent. 1,5 liter mjölk ger omkring 60 mg tryptofan, vilket alltså resulterar i 1 mg niacin.
Niacin kan också hämma enzymet tryptofanpyrrolas som bryter ned tryptofan i levern. Därigenom ökar mängden tillgängligt tryptofan i kroppen som kan omvandlas till serotonin och till melatonin.
Niacin är extremt tåligt mot hetta, ljus, syror, baser och oxidation.
NAD och NADP är de vanligaste formerna av niacin i födan. De hydrolyseras av enzymer i tarmslemhinnan och slutprodukten är framför allt nikotinamid. Niacin och nikotinamid absorberas snabbt i tunntarmen och tas framför allt upp i lever och röda blodkroppar. Även höga doser niacin (18 gram eller mer) kan absorberas.
I cellerna konverteras niacin till koenzymer. NAD kan dock också förekomma fritt som upplagringssubstans under begränsad tid.

Terapeutisk användning

Ett derivat av niacin (inositolhexanikotinat) används ibland för att behandla perifera cirkulationsrubbningar som Raynauds sjukdom och för att sänka högt serumkolesterol och höga blodfetter. Doser på 1 200–1 500 har bäst effekt för att höja HDL-kolesterolet och minska triglycerider, medan 2 000–3 000 mg niacin fungerar bäst för att sänka LDL-kolesterol.
Trots att niacin är överlägset det billigaste och mest effektiva medlet för att sänka förhöjt LDL och höja lågt HDL har användningen ersatts av läkemedelsgruppen statiner.

Bästa källorna till niacin

Högst halter finns i mjölk, kyckling, fisk och kött men även i jordnötter, gröna grönsaker, baljväxter och spannmål.

Intag

Det rekommenderade dagliga intaget av niacin uttrycks i niacinekvivalenter (NE).

Kvinnor: 13–15 NE (gravida och ammande: 17–20 NE)
Män: 15–19 NE

1 NE motsvarar 1 mg niacin, 60 mg tryptofan och 6 gram genomsnittligt protein.

Behov

Två sällsynta medicinska tillstånd, karcinoidsyndrom och Hartnups sjukdom, är förknippade med ökat behov av B3-vitamin. Vid karcinoidsyndrom störs omsättningen av tryptofan till niacin av tumörceller. Personer som lider av Hartnups sjukdom har försämrat upptag av tryptofan i mag-tarmkanalen.

Bristsymtom

Brist på B3-vitamin är ovanligt. Allvarlig brist förekommer i stort sett bara bland människor som huvudsakligen livnär sig på majs eftersom det har lågt innehåll av både niacin och tryptofan.
Svår niacinbrist ger hudsjukdomen pellagra som kännetecknas av de fyra ”D:na”: diarré, demens, dermatit och slutligen död. Andra symtom är klarröd tunga och hudförändringar med brun, torr, sträv hud och rynkor samt neurologiska symtom som desorientering och hallucinationer. Vissa personer som diagnostiserats med schizofreni har blivit friska efter behandling med niacin. Intressant nog får dessa personer inte problem med hudrodnad, den s.k. flush-effekten, som brukar uppstå vid doser över 30–50 mg.
Tidiga tecken på niacinbrist kan omfatta depression, nervositet, huvudvärk, glömska, oro och mag-tarmstörningar och kan lätt förväxlas med neuros.
Kliniska symtom på pellagra uppstår efter cirka 50–60 dagar på en niacinfattig kost.
Eftersom kroppens energiproduktion är direkt beroende av niacin, prioriteras den vid bristtillstånd. Kroppen använder då i första hand tryptofan och B2-vitamin för att råda bot på niacinbristen och nedprioriterar andra kroppsfunktioner som är beroende av dessa två ämnen. Vid niacinbrist ses därför först symtom som är typiska för brist på tryptofan eller B2-vitamin.

Analyser och mätmetoder

Niacin kan mätas via urinutsöndring av B3-vitaminets metaboliter N1-metylnikotinamid och 2-pyridon. Utsöndringsförhållandet mellan dessa metaboliter är en av de mest pålitliga metoderna för att utvärdera niacinstatus.
NAD-koncentrationen i röda blodkroppar kan också vara en känslig indikator på niacinbrist. Sänkt NAD till NADP-kvot i röda blodkroppar kan identifiera personer som riskerar att utveckla brist.
I stället för labbtester kan tillskott av B3-vitamin ges till patienter med typiska symtom om kosthistoriken tyder på risk för B3-brist.

Beredningsform i kosttillskott

B3 vitamin förekommer i tillskott som:

  • Niacin.

  • Tidsfördröjt niacin. Sådant tillskott ger mindre flushreaktion, men ökar risken för biverkningar i form av förhöjda leverenzymvärden. Det är bättre att inta flera mindre doser av vanligt niacin. Niacintillskott förekommer oftast i kapslar/tabletter på 100 mg, 500 mg eller 1 000 mg.

  • Inositolhexanikotinat. Har samma effekter som niacin, men utan hudrodnad och klåda.

  • Niacinamid/nikotinamid: Ger ingen hudrodnad och klåda, men har inte samma effekter som niacin.

  • NADH. Ger ingen hudrodnad och har helt annorlunda effekter än de övriga former.
     

Överdosering

Niacinets kärlvidgande effekt med hudrodnad, en brännande känsla och klåda är ofarlig, men kan upplevas som otäck, speciellt om man inte känner till effekten i förväg. Niacinrodnaden kommer vanligtvis vid dagsdoser över 30–50 mg beroende på känslighet och kvarstår i omkring en halvtimme. Ungefär hälften av de som tar 100 mg niacin per dag får besvär med niacinrodnad.
Flera studier har visat att 325 mg aspirin (acetylsalicylsyra) som tas med eller en stund före niacinintaget minskar hudrodnad och klåda.
Niacin har rapporterats öka blodsockerhalten hos en del diabetiker, men i andra fall har behovet av insulin minskat när diabetiker tar niacin.
Vid mycket höga doser, som de som används för att sänka kolesterol och behandla andra besvär, kan leverskada och magsår uppstå. Läkare måste regelbundet kontrollera leverfunktionen vid sådan behandling.
Personer som haft eller har leversjukdom, njursjukdom, hjärtarytmi, kranskärlssjukdom, migrän, IBD eller magsår bör inte ta niacin i doser över 30 mg. Diabetiker som vill använda niacin måste stå under läkares övervakning. Personer med lågt blodtryck bör inte ta niacin eller niacinamid eftersom de kan orsaka blodtrycksfall. Man ska inte heller ta högre doser av niacin om man har eller har haft problem med gikt.

Nordic Nutrition Council är:

  • en kunskapsbro mellan nutritionsforskningen och livsmedelssektorn med en unik överblick över det vetenskapliga kunskapsläget på nutritionsområdet.
     

  • en arena för dialog och kunskapsutbyte mellan näringsforskare, myndigheter, branschorganisationer och näringsliv.
     

  • en förmedlare av aktuell och opartisk information om kostens och näringsämnens inverkan på hälsan.
     

Värdegrund
 

Nordic Nutrition Council …

  • delar Världshälsoorganisationens definition av hälsa som ”ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder”.
     

  • har en holistisk syn på hälsa; människan är inte starkare än sin svagaste länk.
     

  • står för människors rätt att fatta beslut om sin egen kropp och hälsa, val av kost, näringsämnen och livsstil.
     

Vision
 

Nordic Nutrition Council …
 

  • vill skapa förutsättningar för en god folkhälsa, i nuet och för framtiden, genom att på god vetenskaplig grund öka samhällets kunskap inom området kost och nutrition och öka insikten om kostens och näringsämnens inverkan på hälsan.
     

Agenda
 

Nordic Nutrition Council …
 

  • skapar förutsättningar för en god folkhälsa genom att på vetenskaplig grund sprida kunskap i frågor om kost och nutrition till politiker, medier, forskare, hälsovårdspersonal och privatpersoner i Norden.
     

  • förmedlar forskningsresultat inom området kost och nutrition genom att publicera dem på sin egen hemsida och förmedla relevanta och väl underbyggda forskningsresultat.
     

  • tillhandahåller den självklara och ärliga arenan för debatt och diskussion om hur kost och näringsämnen påverkar den mänskliga kroppen.
     

  • förespråkar fri tillgång till säkra* näringsämnen såsom vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror, probiotika, fibrer samt näringsrik, ren och GMO-fri kost.
     

  • stödjer seriös forskning kring kost och näringsämnen i Norden.
     

  • förmedlar och bygger nätverk mellan nordiska och internationella forskningsinstanser inom området kost och nutrition.
     

  • upprätthåller specifik kompetens i frågor relaterade till kost, närings- och hälsopåståenden och erbjuder saklig och forskningsbaserad information till medier och myndigheter i frågor rörande kost och nutrition för att ge support för väl underbyggda analyser och beslut.
     

  • motverkar spridning av osaklig och irrelevant information genom att påvisa brister i och missuppfattningar kring forskning och propaganda som gäller kost och nutrition.

 

*Säkerheten ska baseras på vetenskaplig dokumentation eller traditionell användning.

Vill du veta mer om Nordic Nutrition Council?