Sök
  • Helene Sandström

Probiotika förbättrade mental funktion hos Alzheimerpatienter

För första gången har forskare visat att probiotika kan förbättra den kognitiva funktionen hos människor.


I en ny klinisk studie kunde en hög daglig dos av nyttiga bakterier förbättra resultaten på MMSE (Mini Mental State Examination), som är en standardskala för att mäta nedsatt kognitiv funktion. Ju lägre poäng på skalan, desto sämre kognition.


60 alzheimerpatienter i åldern 60–95 år deltog i studien som varade i 12 veckor. Hälften av patienterna fick dricka mjölk som berikats med fyra probiotiska bakterier: Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus  casei, Lactobacillus  fermentum och Bifidobacterium bifidum i doser på cirka 400 miljarder bakterier per art. Den andra hälften fick obehandlad mjölk.

Genomsnittspoängen på MMSE-skalan ökade bland deltagarna i probiotikagruppen från 8,7 till 10,6. Dessutom minskade deras värden för en rad markörer för inflammation och insulinresistens. I kontrollgruppen sjönk MMSE-poängen från 8,5 till 8,0.


Även om förbättringen var måttlig, bekräftar den att förändringar i tarmsystemet påverkar hjärnan och att de kan förbättra människans kognitiva förmåga, något som tidigare har visats med ett brett kost- och näringsprogram vid UCLA.


– Den här studien är intressant och viktig eftersom den ger belägg för att komponenter i mag-tarmkanalens mikrobiom spelar en roll för nervsystemets funktion, och tyder på att probiotika i princip kan förbättra människans mentala processer, säger Walter Lukiw, professor i neurologi, neurovetenskap och oftalmologi vid Louisiana State University, som fackgranskat studien till Science Daily.


– Detta stämmer överens med några av våra studier som indikerar att sammansättningen hos mag-tarmkanalens mikrobiom förändras i hög grad vid Alzheimers sjukdom jämfört med åldersmatchade kontroller, och att både mag-tarmkanalen och blod–hjärn-barriären läcker betydligt mer hos äldre. Det innebär att utsöndrade ämnen från mag-tarmkanalens mikrober (till exempel amyloider, lipopolysackarider, endotoxiner och små icke-kodande RNA) kan ta sig in i områden i centrala nervsystemet.


Forskarna bakom studien konstaterar att probiotikans effekt sannolikt sker via flera olika mekanismer som bland annat minskar inflammation i kroppen och ökar halten av olika signalämnen. Andra studier har visat att tarmbakterier kan reglera kroppens nivåer av signalämnen, till exempel noradrenalin, dopamin, serotonin, GABA och acetylkolin via den så kallade tarm–hjärn-axeln.


Mag–hjärn-axeln Mag–hjärn-axeln består av en dubbelriktad kommunikation mellan hjärn och tarm. På senare år har forskningen visat att tarmfloran spelar en viktig roll för hjärnans utveckling och att mikrobiomet kan aktivera både kroppens immunförsvar och centrala nervsystemet. Tarmens mikrobiom och hjärnan kommunicerar med varandra både via direkta nervsignaler, signalämnen och hormoner, och nu har man även sett att de kommunicerar via immunförsvaret med hjälp av en typ av vita blodkroppar som kallas Ly6C(high)-monocyter, enligt en ny studie på möss från i våras.


Kopplingen mellan tarmfloran, nervsystemet och immunförsvaret funktion innebär att probiotika och en kost med mycket fibrer som ökar de probiotiska bakterierna i tarmen kan ha potential även för andra mentala sjukdomar som schizofreni och depression. Ett annat intressant fynd i försöket på möss var att avföringstransplantation inte hade någon effekt på den kognitiva funktionen, trots att den återställde mössens tarmflora. Däremot hjälpte tillskott av probiotika.

0 visningar