Kost och näring bör användas mer proaktivt för att stoppa den annars oundvikliga ökningen av åldersrelaterade psykiska sjukdomar, skriver en grupp forskare i tidskriften Clinical Nutritional Research.
Det finns en hel rad näringsämnen som har extra stort värde vid mental ohälsa. Enligt forskargruppen utgörs de av omega-3, fosfolipider, kolesterol, D-vitamin, antioxidanter, niacin, folat samt B6- och B12-vitamin.
B-vitaminerna ingår bland annat i omsättningen av det kroppsegna ämnet homocystein som visat sig försämra mental hälsa vid för höga halter. B3-vitamin (niacin) reglerar även kolesterolnivån i kroppen och tycks ha egenskaper som skyddar nervcellerna. Antioxidanterna skyddar hjärnan mot oxidativ stress – något som den är särskilt känslig för eftersom den består av stora mängder fett och har en hög energiproduktion.
Analysen får stöd av en australisk koststudie med över 12 000 deltagare som pågått i sex år. Resultaten från den visar att en näringstät kost med upp till åtta portioner grönsaker och frukt varje dag tycks öka känslan av välmående och en positiv sinnesstämning. Men mer än åtta portioner behövdes inte; efter den nivån planade effekten ut.
Samtidigt tar läkaren Peter Gøtzsche strid mot psykiatrins ensidiga fokus på läkemedel i nya boken Dödlig psykiatri och organiserad förnekelse. Gøtzsche menar att psykiatriska mediciner stjälper mer än de hjälper på lång sikt.
– Ju längre tid på psykofarmaka, desto större risk att du utvecklar permanent hjärnskada, säger han i en föreläsning på bokmässan i Göteborg.
Problemet med läkemedlen är att patientens hjärna snabbt vänjer sig vid dem. Då skapas en kemisk obalans i hjärnan som kan vara svår att återställa. Gøtzsche rekommenderar därför större användning av psykoterapi, men är lågmäld när det gäller matens och näringens inflytande på den mentala hälsan.
Författarna till genomgången i Clinical Nutritional Research konstaterar dock att den förväntade ökningen av åldersrelaterade psykiska sjukdomar kan förebyggas med hjälp av de bevis som redan finns om näringens värde för psykiskt välbefinnande, även om mer forskning behövs.
De föreslår åtgärder i form av kost- och näringsmässiga riktlinjer som är specifika för olika typer av psykisk ohälsa samt att näringsbaserade biomarkörer fastställs för fortsatta studier.
Lim SY, Kim EJ, Kim A, Lee HJ, Choi HJ, Yang SJ. Nutritional Factors Affecting Mental Health. Clin Nutr Res. 2016 Jul;5(3):143-52. Mujcic R, J Oswald A. Evolution of Well-Being and Happiness After Increases in Consumption of Fruit and Vegetables. Am J Public Health. 2016 Aug;106(8):1504-10.