Sök
  • Helene Sandström

Kokosfett farligt enligt experter som missar poängen

Kokosfett innehåller stora mängder mättat fett och är lika skadligt för oss som smör eller ister, varnar American Heart Association i en ny rapport. De ger oss rådet att välja fleromättade fetter istället för att minska risken för högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdom. Detta trots att allt fler studier tyder på att det är socker som är boven – inte fett och inte kolesterol.


Den amerikanska hälsoorganisationen American Heart Associations uttalande bygger på en genomgång av framför allt fyra forskningsstudier från 1960-talet som visar att intag av mättat fett höjer det ”dåliga” LDL-kolesterolet. Problemet med rapporten är att den omhuldar en förenklad bild av kolesterolets funktion i kroppen, att LDL-kolesterol alltid är skadligt.


Kolesterol är ett livsviktigt ämne som ingår i våra celler och som behövs för många av kroppens biokemiska processer. Det kan liknas vid brandmän som försöker släcka en eldsvåda. Kolesterolet finns på plats när branden rasar, men det är inte orsaken. Tvärtom används det för att skydda kroppen mot skador.


”Varje cell producerar sitt eget kolesterol och om det inte räcker hjälper levern till. Vi producerar 3–5 gånger mer kolesterol än vi äter. Äter vi för lite ökar produktionen, äter vi mycket tar cellerna paus. Det förklarar varför det är svårt att påverka kolesterolet genom koständringar.”


Så skrev en rad svenska forskare och läkare i DN Debatt år 2011 och påpekade att det är den ärftliga sjukdomen familjär hyperkolesterolemi som hållit liv i hypotesen om att kolesterol är skadligt. Sjukdomen innebär att den drabbade har kroniskt högt LDL-kolesterol och leder till en högre dödlighet i hjärtinfarkt (men å andra sidan till lägre dödlighet i cancer).


För människor över 60 som inte lider av familjär hyperkolesterolemi verkar dock högt LDL vara av godo. En översikt av nitton forskningsstudier på sammanlagt 68 000 människor som publicerades i British Medical Journal 2016 visar att äldre med högt LDL-kolesterol levde längst. En annan undersökning som gjordes vid universitetet i Kalifornien 2009 visade dessutom att hjärtinfarktspatienter ofta hade låga LDL-värden.

– Sanningen har funnits där ute hela tiden: att hypotesen om kolesterol är felaktig, menar den brittiske läkaren Malcolm Kendrick som är medförfattare till översikten i British Medical Journal.


Typen av kolesterol spelar stor roll En viktig faktor att ta hänsyn är typen av LDL-kolesterol. LDL är beteckningen för de proteiner som transporterar kolesterol från levern och ut i kroppen. HDL står för transportproteinerna som skickar tillbaka kolesterol till levern.

Det finns också extra små LDL-partiklar som kallas för VLDL (very low density lipoproteins). Höga nivåer av VLDL, särskilt i kombination med höga blodfetter (triglycerider) och lågt HDL, har visat sig tredubbla risken för hjärtsjukdom.


Det stämmer som AHA säger, att kroppens LDL-halt kan öka när vi äter mättat fett. Men samtidigt tycks mättat fett förbättra kvaliteten på LDL-kolesterolet genom att det ökar storleken på LDL-partiklarna. Dessutom ökar det halten av ”det goda kolesterolet”, HDL, vilket man exempelvis såg i en studie med drygt 1 800 kvinnliga deltagare i åldern 35–69 år som åt omkring fem gram kokosfett per dag, och i en liknande undersökning från Brasilien år 2015.


I en mindre kostundersökning från 2016 fick 38 norska män med bukfetma äta en kost som antingen innehöll mycket kolhydrater eller fett. Deltagarna som åt högfettkosten uppvisade betydliga förbättringar av flera viktiga riskfaktorer för hjärt-kärlhälsa, bland annat blodtryck, blodfetter (triglycerider), insulin och blodsocker.

– Det höga intaget av totalt fett och mättat fett ökade inte den beräknade risken för hjärt-kärlsjukdom, konstaterade professor och kardiolog Ottar Nygård som ingick i forskarteamet. Teamets slutsats var att det är kvaliteten på maten som spelar roll. Ju mer raffinerad mat, desto sämre för hälsan.

Det är socker som är boven Nyckeln till behandling av hjärt-kärlsjukdom verkar vara att ta reda på vad som startat ”eldsvådan” till att börja med. I många fall tycks en kost med hög andel raffinerade kolhydrater vara en stor orsaksfaktor.


– [Lågfettrenden] är det kanske största misstaget som begåtts i den moderna medicinens historia, sa hjärtläkaren Aseem Malhotra till tidningen The Guardian i samband med en forskningsrapport som publicerades förra året. I den hävdade författarna att det är socker och starkt raffinerade kolhydrater som är den stora kostboven – inte mättat fett.


Det stämmer överens med en studie från 2009 som visade att det främst är fruktoskomponenten i socker som ökar VLDL-halten och en rad inflammatoriska markörer som C-reaktivt protein. En ny översiktsartikel i British Medical Journal om fördelarna med medelhavskost vid hjärt-kärlsjukdom fortsätter diskussionen om att insulinresistens och/eller systemisk inflammation tycks vara orsaken till plackbildning i blodkärlen.

Författarna till ytterligare en rapport om kopplingen mellan hjärt-kärlsjukdomar och socker respektive mättat fett konstaterar att de allmänna kostråden bör släppa taget om det mättade fettet och lägga fokus på ett minskat intag av koncentrerade sockerarter, speciellt de som innehåller fruktos – sackaros (vanligt socker) och fruktosrik majssirap (HFCS) – som är vanliga i läsk och andra starkt raffinerade livsmedel.


Ta hänsyn till genetiska skillnader Men det verkar också finnas genetiska faktorer att ta hänsyn till. Exempelvis tycks överviktiga personer med dubbel uppsättning av en viss genvariant må bättre av en kost med mindre fett och mer (komplexa) kolhydrater.


I en annan studie undersökte man effekten av kokosolja och solrosolja på olika inflammationsmarkörer bland medelålders kvinnor. Enligt resultatet var ingen av oljorna hälsoskadliga, men de påverkade försökspersonerna på olika sätt, vilket tyder på att individuella faktorer är något man bör ta med i beräkningen av en hälsosam kost.

0 visningar