Carsten Carlberg vid Östra Finlands universitet har studerat D-vitamin och epigenetik i många år. Hans forskning visar att vi alla reagerar helt olika på D-vitamin. På grund av skillnader i genuttryck hos olika människor, är det högst individuellt vad en ”optimal D-vitamindos” egentligen är.
Du kan ta reda på vad din D-vitaminstatus är med hjälp av ett blodprov som mäter metaboliten 25-hydroxivitamin-D3. Men det är inte säkert att svaret på det här testet talar om vad ditt faktiska behov av D-vitamin är. Det menar Carsten Carlberg som är professor i biokemi vid Östra Finlands universitet (UEF).
Hög, måttlig eller låg respons på D-vitamin
I en översiktsartikel om D-vitamin argumenterar han och kollegan Afrozul Haq, chef för forskning- och utvecklingsavdelningen vid sjukhuset Gulf Diagnostic Center Hospital i Abu Dhabi, för att det finns stora skillnader när det gäller hur vi européer svarar på D-vitamintillskott.
De utgår från två D-vitaminstudier, VitDmet och VitDbol, som utförts av Carsten Carlbergs forskargrupp vid UEF. Enligt resultaten kunde studiedeltagarna delas upp i tre grupper baserat på hur väl de reagerade på D-vitamin: en grupp med hög respons, en med måttlig respons och en med låg respons. Intressant nog överensstämde deltagarnas svar på D-vitamin inte alltid med deras D-vitaminnivå i blodet.
Därför har Carsten Carlberg och Afrozul Haq utarbetat ett verktyg som de kallar för vitamin-D-responsindex. Det avslöjar hur effektivt tillskott av D-vitamin är på molekylär nivå.
”Man bör inte bara känna till sin D-vitaminstatus, utan också hur ens responsindex för D-vitamin ser ut”, skriver de.
Principen kommer från farmakologin där samma upplägg används för att registrera hur människor reagerar olika på olika läkemedel.
Ett arv efter Europas urbefolkningar
I de två studierna VitDmet och VitDbol hade en av fyra personer låg respons, det vill säga att de svarade dåligt på D-vitamintillskott. De behövde alltså en större D-vitamindos för att uppnå optimal D-vitaminstatus och de hälsofördelar som detta innebär.
Den här skillnaden i D-vitaminrespons kan härstamma från våra förfäder. I en översiktsartikel som publicerades i somras, beskriver Carsten Carlberg och kollegan Andrea Hanel hur Europas urbefolkningar – jägar-samlare från Afrika som behöll sin mörka hudfärg men utvecklade blå ögonfärg, anatoliska jordbrukare från Mellanöstern och det mer ljushyllta herdefolket Yamnaya från stäpperna i nuvarande Ukraina – sannolikt hade olika förmåga att producera D-vitamin från solljus.
En ljusare hud absorberar mer UV-strålning från solen och kan därför tillverka mer D-vitamin. Carlberg och Hanels hypotes är att Yamnaya hade högre respons på D-vitamin, medan jägar-samlarna och de anatoliska jordbrukarna hade måttlig respektive låg respons.
”Yamnayafolkets höga respons på D-vitamin kan ha gett dem ett starkare immunförsvar som behövdes för att överleva de kalla mörka vintrarna i norra Europa", skriver de.
Carsten Carlberg konstaterar i en intervju på tyska webbplatsen VitaminD.net att européer oftast är ljushyllta.
– Det är ett faktum som visar hur viktigt D-vitamin är för kroppen. Om det inte hade varit så viktigt, skulle det här urvalet inte ha inträffat och vi skulle fortfarande vara lika mörkhyade i dag som för tusentals år sedan när vi lämnade Afrika.
Stark respons på D-vitamin trots låg halt i blodet
Men hur tar man reda på vilken typ av respons man har på D-vitamin? Enligt Carsten Carlberg måste man titta i cellerna för att se hur olika människor reagerar. Som nämndes ovan, överensstämmer den här reaktionen inte alltid med D-vitaminhalten i blodet. En person med låg D-vitaminnivå i blodet skulle alltså kunna ha samma starka respons på D-vitamin som en annan person med mycket högre D-vitaminhalt i blodet.
– Det betyder också att en person med hög respons som har låga blodnivåer på vintern sannolikt inte kommer att ha några större problem på grund av det. För en sådan person kanske det inte är nödvändigt med dagliga doser över vintern för att upprätthålla D-vitaminets fysiologiska funktion, säger Carsten Carlberg till VitaminD.net.
Hur mycket D-vitamin är tillräckligt?
Än så länge kan man inte säga exakt hur stor skillnaden är, men enligt Carsten Carlberg kan det antagligen räcka med en dos på 1 000 IE (25 µg) för en person med hög respons, medan en person med låg respons kanske behöver doser på runt 4 000 IE (100 µg).
Förhoppningen är att mätning av responsindex kommer att bli tillgängligt för allmänheten.
– Ett sådant test behöver nog bara göras en gång i livet, säger han till VitaminD.net. Om man är en person som har låg respons, vet man att man måste äta tillskott resten av livet på vintern – i rimliga doser!
Men för att göra det hela enklare rekommenderar han en daglig dos för alla oss Nordbor vintertid.
– Vissa kollegor varnar för höga doser av D-vitamin, men jag hör inte till det lägret. Här i Finland har vi vinter i minst fem månader, och då bör man ta åtminstone 4 000 IE (100 µg) D-vitamin per dag. Personer med hög respons får då förmodligen lite för mycket, men det spelar ingen roll, medan personer med låg respons bör få tillräckligt. Enligt min mening är de officiella rekommendationerna på 800 IE (20 µg) helt otillräckliga. För många människor, särskilt de med låg respons, är det en alldeles för låg dos.
Källor:
University of Eastern Finland. Researchers introduce a personal vitamin D response index.
Pressmeddelande 2017-02-20.
University of Eastern Finland. Vitamin D and skin colour revisited – student exchange opens doors to research. Pressmeddelande 2019-01-11.
VitaminD.net. Interview mit Dr. Carlberg: Vitamin D, epigenetik und der response-index. Hämtad 2020-09-03.
Comments