• Helene Sandström

Ökad risk för hjärtbesvär hos ungdomar med lågt K-vitaminintag

Barn som väljer bort bladgrönsakerna får i sig för lite K-vitamin och kan få ökad risk för hjärtproblem senare i livet, enligt ny forskning från Augusta University i USA.


En studie av 766 i övrigt friska tonåringar visade att de som fick i sig minst K-vitamin (som finns i mörkgröna grönsaker som spenat, kål och sallad, men även i olivolja) hade mer än tre gånger så stor risk att få vänstersidig hjärtkammarförstoring – en utvidgning av hjärtats vänstra kammare som pumpar ut syresatt blod till kroppen.


– De som åt minst bladgrönsaker hade större risk, säger Norman Pollock, skelettbiolog vid Augusta-universitetets Georgia College of Medicine och medförfattare till studien.

Deltagarna fick ha på sig aktivitetsövervakare i sju dagar och fyllde i mellan tre och sju rapporter om vad de ätit de senaste 24 timmarna. Omkring 70 procent hade register över sitt matintag från minst sex dagar, vilket ökade exaktheten hos deras självrapportering, enligt Pollock.


Resultaten visade att bara 25 procent av tonåringarna i studien åt tillräckligt med grönsaker enligt myndigheternas rekommendationer, och ingen fick i sig några större mängder K-vitamin.


Ungdomarnas vänstra hjärtkammare undersöktes sedan med så kallad ekokardiografi.


Kosten gör skillnad för hjärtat redan i unga år

Omkring 10 procent av tonåringarna, de som hade lägst intag av K-vitamin, hade en viss grad av vänstersidig hjärtkammarförstoring, något som brukar förknippas med vuxna som gått med högt blodtryck länge. Förstoringen innebär att hjärtat har arbetat hårt för att pumpa ut blodet i kroppen. Till skillnad från andra muskler kan ett förstorat hjärta bli ineffektivt. Trots att det jobbar hårdare, pumpar det ut mindre mängd blod än ett normalt hjärta.


– Även vid ung ålder verkar kosten göra skillnad för hjärtat, konstaterar Pollock.


Förändringarna i hjärtfunktionen påverkades inte av andra faktorer som är kända för att öka risken för hjärtsjukdom, inklusive kön, kroppssammansättning, fysisk aktivitet och blodtryck.

K-vitamin är ett fettlösligt vitamin som bland annat är viktigt för blodets koagulering och ett friskt skelett. Det har två naturliga former: fyllokinon (K1) och menakinon (K2). I den här studien var det intaget av K1-vitamin som undersöktes.


Det finns också allt mer bevis på att K-vitamin påverkar hjärt-kärlhälsan. En negativ effekt som för lite K-vitamin skulle kunna ha på hjärtat är minskad aktivitet av ett kalciumbindande protein som kallas matris-Gla-protein. Eftersom det binder kalcium, kan det förebygga förkalkningar i mjukvävnad, till exempel i blodkärlens väggar.


Tidiga insatser krävs för att säkerställa K-vitaminintaget

Forskarna bakom den här studien menar att detta är den första undersökningen av kopplingen mellan K-vitaminintag och hjärtats struktur och funktion hos unga människor. Även om det krävs mer forskning tyder resultaten på att tidiga insatser som ser till att ungdomar får i sig tillräckligt med K-vitamin kan förbättra hjärt-kärlhälsan och minska risken för sjukdomar i framtiden.


Norman Pollock leder även en studie av hur K-vitamintillskott påverkar hjärt-kärlhälsan hos överviktiga barn med diabetesrisk. De preliminära fynden visar att överviktiga barn har lägre K-vitaminhalt än normalviktiga barn. Kopplingen här är att K-vitamin även behövs för kroppens tillverkning av osteokalcin, ett skelettprotein, men också ett hormon som är viktigt dels för skelettets metabolism, dels för cellernas insulinkänslighet.


Källa: Augusta University. Low consumption of vitamin K by adolescents associated with unhealthy enlargement of the heart’s major pumping chamber. Pressmeddelande 2017-10-02.


Studien: Douthit MK, Fain ME, Nguyen JT, Williams CF, Jasti AH, Gutin B, Pollock NK. Phylloquinone Intake Is Associated with Cardiac Structure and Function in Adolescents. J Nutr. 2017 Aug 9.


Foto: Medical College of Georgia at Augusta University

13 visningar