En forskargrupp varnar i tidskriften The Lancet Neurology för att kostnaderna för demens och Alzheimers sjukdom kommer att öka dramatiskt de närmaste trettio åren. De efterlyser innovativ forskning för att utveckla strategier för förebyggande vård och behandling av demens.
– Gör en satsning som omfattar en förbättrad forskning allt ifrån den laborativa forskningen ut till kliniken och ut till vården och omsorgen, säger gruppens ledare, Bengt Winblad som är professor i geriatrik vid Karolinska institutet, till Ekot.
Livsstilsprogram som vänder Alzheimerutveckling Nästan samtidigt streamar universitetssjukhuset Cleveland Clinic i USA en föreläsning om ett innovativt livsstilsprogram som klarar det som inga läkemedel hittills lyckats med: att vända utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Personen som tagit fram programmet är forskaren Dale Bredesen som är professor i neurologi vid UCLA i Los Angeles. En pilotstudie har genomförts på programmet som visar att patienternas minnesfunktion återställs, i vissa fall helt.
– Det här indikerar att en bredare behandlingsmetod kan vara effektivare än enskilda läkemedel för behandling av kognitiva besvär på grund av Alzheimers, menar Bredesen. Han berättar om den första patienten som provade programmet. Hon hade diagnostiserats med tidig Alzheimers och kunde inte komma ihåg namn, platser, siffror eller saker hon läst. Idag, fyra år senare, är hon fullt frisk vid 71 års ålder.
– Det är en stor överraskning för mig med tanke på hur jag hade det för fyra år sedan. Jag mår väldigt bra överlag med hög energinivå och en lugn känsla inför framtiden, berättar hon i en intervju som Bredesen återger i sin föreläsning.
Många variabler krävs Livsstilsprogrammet omfattar 36 olika behandlingspunkter, bland annat kostförändringar, hjärnövningar, stresshantering, motion, sömnförbättring, läkemedel och näringstillskott. – Problemet i forskningen är att man bara vill ändra en variabel per studie och Alzheimers är inte en sjukdom med bara en variabel, säger Dale Bredesen.
Samma problem gäller medicinerna som används vid Alzheimers.
– I alla studier som undersöker Alzheimermediciner tittar man på ett medel i taget, trots att man vet att andra komplexa sjukdomar som cancer och HIV behöver flera olika mediciner för att få någon verkan. Av 244 läkemedelsprövningar är det bara en Alzheimermedicin som fungerat, och den har minimal effekt trots att över 500 miljoner dollar använts till den här forskningen.
I sin föreläsning beskriver Dale Bredesen flera patientfall, bland annat en 66-årig läkare vars föräldrar båda dog i demenssjukdom. Läkaren hade kollat upp sig flera år tidigare och insett att han hade alla symtom och tecken på Alzheimers. Röntgen visade på amyloida plack och området hippocampus – hjärnans ”minnescentral” – hade börjat krympa. När Bredesens grupp testar honom visar det sig att han också har mycket låg D-vitaminhalt och skyhögt fasteblodsocker.
– Han var inte förtjust i livsstilsprogrammet, berättar Bredesen. Han tyckte att det var alternativmedicin och ville inte fortsätta, men hans fru ringde mig och sa att hennes man blivit så mycket bättre. Trots det bestämde han sig för att avsluta programmet efter fem månader, men bara två veckor senare började han försämras igen. Så han fortsatte.
”Hjärnans minnescentra växer när man gör rätt saker” Tio månader in i programmet gjordes en ny röntgen för mäta storleken på läkarens hippocampus. Den hade vuxit rejält. Så mycket att radiologen ringde och sa att det måste vara fel på utrustningen.
– ”Det här kan inte hända”, sa radiologen till mig, berättar Bredesen. ”Vi har gjort 75 000 MRI-undersökningar på det här sjukhuset och vi har aldrig sett en så stor ökning av hippocampus förut”. Så vi gjorde om mätningen på ett annat sjukhus och fick ett värde som faktiskt var lite högre än det första. Det bekräftar att hippocampus kan växa om man gör rätt saker.
Intressant nog har en ny EU-finansierad studie av en näringsdryck som innehåller fleromättade omega-3-fettsyror, fosfolipider och andra näringsämnen visat goda resultat just på tillväxten av hippocampus. Hälften av en grupp på 311 personer med tidig Alzheimerdiagnos fick dricka näringsdrycken en gång per dag i två år, medan den andra hälften fick placebo.
Resultaten som presenterades vid kongressen Advances in Alzheimer’s Therapy i förra veckan visade att hjärnan, och framför allt hippocampus, krympte 38,7 procent mindre hos försökspersonerna som fick näringsdrycken än hos personerna i placebogruppen.
– Det här är spännande eftersom det visar att vi har hittat något som i brist på effektiva läkemedel kan bidra till att minska de plågsamma symtomen vid mycket tidig demens, särskilt hos de som påbörjar behandlingen tidigt. Det är patienterna som förlorat minst kognitiv funktion som har mest att vinna, säger Tobias Hartmann, professor vid tyska Saarland University, som ledde projektet.
Dale Bredesen är helt enig:
– Patienterna kommer in alldeles för sent. Vi behöver nå dem när de första symtomen slår till, eller ännu hellre strax innan de första symtomen visar sig.