Nordic Nutrition Council välkomnar Livsmedelsverkets reviderade råd som nu lämnar lättmargarinet och de magra mejeriprodukterna därhän och övergår till att rekommendera naturliga födoämnen med högre fetthalt. Vi skulle dock önska att omega-3-fettsyror och enkelomättade fetter fick ännu mer uppmärksamhet, mot bakgrund av den forskning som visar att dessa avsevärt ökar den kognitiva funktionen hos äldre, särskilt hos personer som redan har besvär med minnet, och att högre halt DHA och EPA i blodet tycks motverka att hjärnan krymper när vi blir äldre.(1–4)
Alla kalorier inte lika bra Vi skulle också gärna se en revidering av uppfattningen att ”varje kalori är en ’bra kalori’” och att ett högre sockerintag är befogat för att säkerställa ett tillräckligt energiintag vid undernäring. Att rekommendera söt saft, kaffebröd, sylt och snacks som ett enkelt sätt att öka de äldres energiintag (och näringsintag!) är snarast en kontraproduktiv, bakåtsträvande och kortsiktig lösning.
Socker och torrmjölkspulver – som i Livsmedelsverkets reviderade råd rekommenderas för att ge ett högre proteininnehåll i smoothies – bidrar starkt till bildning av inflammationsframkallande glykolyserade slutprodukter som ansamlas i vävnaderna och gör dem stelare. Raffinerade kolhydrater försämrar dessutom prognosen för personer med metabolt syndrom och ökar risken för att de utvecklar diabetes, hjärt-kärlsjukdom och demens.(5,6)
Bättre näringsutvärderingar Hur äldres näringsbehov bedöms är en annan viktig fråga. Ett vanligt verktyg för det här ändamålet är formuläret Mini Nutritional Assessment som bland annat handlar om den äldres födointag, BMI, viktförlust, rörlighet och sjukdomar. En internationell expertgrupp som samlades vid en workshop vid University Medical Centre Groningen i Nederländerna år 2015, konstaterade emellertid att det inte är tillräckligt att utgå från frågeformulär om vilken mat en befolkningsgrupp äter för att bedöma gruppens näringsbehov. Anledningen är att metoden inte tar hänsyn till viktiga faktorer som genetiska avvikelser och biotillgänglighet. (7)
Det behövs helt enkelt bättre verktyg för att bedöma äldres näringsstatus och långsiktiga hälsa, menar de. Det går inte att grunda råd om kost och näring enbart på kroppsvikt och energibalans. Det krävs rutinmässiga och effektiva screeningar, bredare näringsprofiler och utvärderingar som visar avvikelser i kroppssammansättning och näringsstatus. Med hjälp av mer individanpassade metoder och fler relevanta biomarkörer kan man bättre kartlägga en persons och en befolkningsgrupps näringsprofil.
Ett balanserat näringsintag ger enorma fördelar för hälsan och skulle kunna minska sjukvårdskostnaderna i hela Europa, enligt expertgruppen vid University Medical Centre Groningen. Undernäring och dålig näringsstatus kan undvikas genom kontinuerlig utbildning i kost- och näringslära samt enkla och kostnadseffektiva åtgärder i form av näringstillskott till sårbara grupper.
Näringstillskott en kompletterande lösning Enligt den brittiska rapporten Hidden Health Challenges från 2016 har många över femtio år brist på ett flertal näringsämnen som folsyra, D-vitamin, kalcium, magnesium, kalium och zink. Detta bidrar till att brittiska kvinnor lever sina sista 18 år med nedsatt hälsa. För männen är siffran 15 år, vilket motsvarar hela 19 procent av en människas livslängd! De här siffrorna förväntas dessutom öka de kommande tio åren. Andra europeiska studier, bland annat den spanska ANIBES-studien, har visat att även A, C-, E- och B12-vitamin och selen är bristvaror hos äldre, något som ökar risken för kroniska sjukdomar. (8-10)
Slutledningen är således att den utbredda undernäringen bland äldre, framför allt på sjukhus och vårdhem, är svår att lösa enbart med bättre mat. Supplementering med näringsämnen är en nödvändighet för att undvika sämre hälsa och ökade kostnader.
Ett enkelt exempel är att ett dagligt antioxidanttillskott med 10 mg lutein och 2 mg zeaxanthin skulle kunna spara upp så mycket som 6,2 miljarder euro i medicinska kostnader i Europa på grund av den åldersrelaterade ögonsjukdomen makuladegeneration.(11,12)
Flera forskningsgenomgångar tyder också på att prebiotika och probiotika kan gynna den åldrande befolkningens tarmhälsa. (13-15)
Slutsatserna som drogs av den internationella expertgruppen vid University Medical Centre Groningen bekräftar att suboptimala intag av mikronäringsämnen är ett globalt problem, och att näringssupplementering är en kostnadseffektiv lösning och en säker källa till mikronäringsämnen.
Inga halvfabrikat, tack! Som ett avslutande exempel vill vi gärna lyfta fram Karin Berglund, 93-årig före detta polisinspektör i Gnesta.
Karin fortsätter att laga sin egen mat eftersom hon vägrar att äta det som hemtjänsten serverar. Hon klarar att äta ovanligt hälsosamt för så lite som 50 kronor per vecka – egenodlade groddar av mungbönor, hemlagad surkål, hembakat bröd, ångkokta grönsaker och näringsrika juicer som hon mixar av bland annat spirulinaalger, morot och rödbeta.
– Både chefer och personal borde få lära sig mer om hur man lagar en god och hälsosam kost i hemtjänsten, säger hon. Jag vill ha riktig mat som verkar på cellnivå så att min kropp kan bilda nya, friska celler. Jag vill inte ha en massa halvfabrikat med socker och konstgjorda tillsatser.
Referenser 1 http://www.nordicnutritioncouncil.com/manga-nya-bevis-pa-fordelar-med-omega-3/ 2 https://news.illinois.edu/blog/view/6367/552515 3 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20434961 4 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4364972/ 5 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17712153 6 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28389469 7 http://www.mdpi.com/2072-6643/7/12/5547/html 8 https://www.pagb.co.uk/content/uploads/2016/06/The-Hidden-Health-Challenges-optimised.pdf 9 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28684689 10 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25238837 11 http://www.nordicnutritioncouncil.com/antioxidanter-mot-ogonsjukdom-battre-och-billigare-an-lakemedel/ 12 https://ww2.frost.com/frost-perspectives/economic-benefits-using-lutein-and-zeaxanthin-food-supplements-european-union/ 13 http://journals.lww.com/co-clinicalnutrition/Abstract/2016/01000/Microbiota_and_aging.6.aspx 14 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1751-7915.12048/full 15 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4317609/ [Samtliga hämtade den 6 november 2017.]