Sök
  • Helene Sandström

Mer bly och mindre mangan i tänderna hos autistiska barn

Barn med autism hade mer av den giftiga tungmetallen bly i tänderna och mindre av mineralerna zink och mangan jämfört med barn utan autism. Det visar en ny innovativ amerikansk studie av sexton svenska tvillingpar.


Forskarna valde att studera mjölktänder från tvillingar för att kunna kontrollera både ärftlig påverkan och miljöfaktorer. Minst ett av syskonen i de 16 tvillingparen som ingick i studien hade fått en autismdiagnos. I kontrollgruppen ingick 22 tvillingpar där ingen hade autism.

Resultaten från studien, som finansierats av det amerikanska miljöhälsoinstitutet NIEHS (National Institute of Environmental Health Sciences), tyder på att skillnader i barns exponering för giftiga metaller tidigt i livet – och framför allt hur metallerna tas om hand av kroppen – kan påverka risken för autism. Studien bygger på tidigare forskning som visat att exponering för bly och brister på viktiga näringsämnen som mangan kan skada hjärnans utveckling.


Forskarna använde laserteknik för att kartlägga tillväxtringarna i tänderna som börjar bildas redan i fosterstadiet. Med hjälp av dem kunde de fastställa när metallerna absorberades.

– Tänder är som” biologiska hårddiskar”, berättar miljöforskaren och tandläkaren Manish Arora som ledde studien. Information tas hela tiden upp i tändernas tillväxtringar som uppstår när tänderna växer, och utvecklingen börjar redan i livmodern.


Barnen med autism hade högre nivåer av bly under hela sin utveckling, jämfört med barnen utan autism, och störst skillnad såg man under perioden strax före och efter födelsen. Forskarna noterade också att de autistiska barnen hade lägre upptag av mineralet mangan. Mönstret var mer komplext för zink. Barn med autism hade lägre zinknivåer tidigare under fosterstadiet, men nivåerna ökade snabbare efter födelsen.


– Vi tror att autism kan börja mycket tidigt i livet, kanske redan i livmodern, och den här forskningen tyder på att miljöfaktorer ökar risken, säger Cindy Lawler, som är chef för NIEHS avdelning för gener, miljö och hälsa. När barnen diagnostiseras i åldern tre eller fyra år är det svårt att gå tillbaka och ta reda på vad mammorna exponerats för. Men genom att titta på barnens tänder kan vi faktiskt göra det.


Manish Arora menar att autism är ett tillstånd där både gener och miljö inverkar, men att det är svårt att fastställa vilka miljöfaktorer som kan öka risken.  Dessutom vet man inte om det högre upptaget av bly är en möjlig orsak till eller en effekt av autismen. Sannolikt innebär förändringarna flera olika störningar i sättet som kroppen reglerar metallupptaget på.


– Till skillnad från våra gener förändras miljön vi lever i hela tiden, så kroppens reaktioner på negativa ämnen i miljön beror inte bara på hur mycket vi utsätts för, utan också i vilken ålder det sker.


Studien: Arora M, Reichenberg A, Willfors C, Austin C, Gennins C, et al. Fetal and postnatal metal dysregulation in autism. Nature Communications 2017;8:15493.


Källor: National Institutes of Health. Baby teeth link autism and heavy metals, NIH study suggests. Pressmeddelande1 juni 2017. Reuters Health. Metals and nutrients in baby teeth tied to autism risk.Pressmeddelande1 juni 2017.

1 visning
Vill du veta mer om Nordic Nutrition Council?