• Helene Sandström

Kostbehandling minskade svår trötthet hos MS-patienter

Forskare som genomfört en pilotstudie med 18 MS-patienter har funnit att en modifierad stenålderskost minskade patienternas trötthet.


Deltagarna i studien gick ner i vikt och deras blodfettnivåer förbättrades, vilket forskarna anger som orsak till förbättringen. Om de här resultaten bekräftas av större studier kan det innebära en ny möjlig behandling av extrem trötthet som är ett vanligt men svårbehandlat symtom bland patienter med multipel skleros (MS).


– Den utmattning som drabbar personer med multipel skleros anses vara ett komplicerat kliniskt problem och har kopplingar till funktionsnedsättning, depression och inflammation, säger Murali Ramanathan, professor i farmakologi och neurologi vid Buffalo University i New York.

– Vår studie tyder på att fetter och deras omsättning i kroppen spelar en roll vid sådan trötthet. Den här upptäckten kan öppna dörrar för nya metoder i behandlingen av MS-sjuka.


Läkaren Terry Wahls som är professor i internmedicin och neurologi vid universitetet i Iowa har visat i tidigare studier att kostbaserad behandling som kompletteras med livsstilsåtgärder som motion, stresshantering och neuromuskulär elektrisk stimulering (NMES) är en effektiv metod för att minska MS-patienters trötthet. Men de fysiologiska förändringarna som ligger till grund för förbättringarna har hittills varit okända.


I den här studien undersökte forskargruppen hur olika värden förändrades hos patienter med progressiv MS – ett tillstånd som innebär att symtomen blir successivt sämre trots ökad medicinering. Värdena som mättes var bland annat BMI (kroppsmasseindex), kaloriintag, totalkolesterol, HDL- och LDL-kolesterol samt triglycerider. Tröttheten bedömdes med utvärderingsinstrumentet Fatigue Severity Scale som mäter hur svår tröttheten är och vilken effekt den har på patientens liv och dagliga aktiviteter.


Kosten hade störst betydelse

Patienterna följdes i ett år, och under den tiden åt de en modifierad paleolitisk kost (”stenålderskost”) som tagits fram av läkaren Terry Wahls i samband med att hon själv blivit frisk från progressiv MS år 2007. Wahls diet innehåller en stor och varierad mängd grönsaker som stärker cellernas energiproduktion. Den inkluderar också mindre mängder animaliska livsmedel som makrill, lax och gräsbeteskött samt näringstillskott, bland annat fiskolja och B-vitaminer. Spannmål, mejerivaror och ägg utesluts ur kosten.

Studiedeltagarna fick också träna enligt ett individanpassat schema som omfattade stretchövningar och styrketräning samt NMES som stimulerar musklerna att dra ihop sig så att de blir starkare. En ytterligare komponent i behandlingsprogrammet var meditation och självmassage för att hantera stress. Den komponent som hade störst betydelse för minskad trötthet var emellertid kosten.


Resultaten visade att patienterna åt färre kalorier och minskade i vikt. Deras triglycerid- och LDL-nivåer sjönk också, men enligt forskarna kan de förändringarna inte kopplas till den minskade tröttheten.


– Det var de ökade nivåerna av HDL-kolesterol som hade störst inverkan, säger Ramanathan. Orsaken kan vara att det goda kolesterolet spelar en viktig roll för musklernas funktion genom att det stimulerar glukosupptag och ökad respiration i cellerna. Detta kan då ha lett till bättre fysisk prestation och muskelstyrka.


Studien har begränsningar i form av ett litet deltagarantal och avsaknad av kontrollgrupp, vilket innebär att resultaten måste bekräftas i större studier innan de kan tillämpas kliniskt.



Om Terry Wahls

Professor Terry Wahls fick diagnosen MS år 2000. Hon medicinerades med Copaxone och motionerade i den mån hon orkade. Efter tre år blev hon allt sämre och hennes diagnos omklassificerades till sekundär progressiv MS. Trötthet och sviktande muskelstyrka var hennes största problem, men hon hade också återkommande skov med svårbehandlade smärtor i ansiktet. Hon tog flera cellgiftsbehandlingar för att försöka bromsa förloppet, och även transplantationsmediciner, men de fungerade inte.


Terry började söka efter läkemedel som stödjer cellernas energiproducerande mitokondrier, men hittade inga. I stället började hon granska näringsämnen och kosttillskott och fann ett antal vitaminer och aminosyror som visat sig bromsa förloppet hos neurologiska sjukdomar i djurförsök.


År 2007 började hon utbilda sig inom funktionsmedicin och inledde en grönsaksbaserad diet som kompletterades med näringstillskott. Dieten omfattade livsmedel som stärker cellernas energiproduktion, bland annat svavelrika grönsaker, alger, inflammationshämmande kryddor som gurkmeja och ingefära, omega 3-rika födoämnen som valnötter, linfrön, makrill, lax och gräsbeteskött.


Efter två månader på den nya kosten kunde Terry sitta upp igen och efter fyra månader kunde hon gå utan stöd. Hennes forskning syftar nu till att ta reda på om andra MS-patienter kan ha nytta av hennes egna erfarenheter.


Källor

Studien


157 visningar1 kommentar