Nu kommer nya uppgifter om hur lågkolhydratkost kan förbättra ämnesomsättningen. Upptäckten kan leda till bättre behandlingar av fettlever som inte är relaterad till alkoholintag.
Forskare vid KTH, Science for Life Laboratory och Göteborgs universitet har undersökt effekten av en kolhydratsnål kost (med normalt energiinnehåll) på tio personer med fetma och höga leverfetter. Studien, som pågick i två veckor, kombinerade kliniska analyser med stordataanalyser för att avgöra hur försökspersonernas ämnesomsättning och tarmflora förändrades.
Enligt Adil Mardinoglu, forskare i systembiologi vid KTH, fick deltagarna äta lågkolhydratkost med högre proteinhalt. Forskarna fann att den ökade omsättningen av skadliga leverfetter hade ”stark koppling” till snabbt stigande halter av B-vitaminer och bakterier som tillverkar folsyra i kroppen.
En annan fördel var att gener som ingår i produktionen av fettsyror blev mindre aktiva medan uttrycket ökade hos gener som är involverade i den så kallade enkolsmetabolismen (en kemisk process där aminosyrorna metionin och homocystein och vitaminerna folat och betain ingår) och oxidation av fettsyror.
– En kolhydratbegränsad kost som den vi använde kan vara en effektiv behandlingsstrategi för ett allvarligt hälsoproblem, säger Mardinoglu.
Studien genomfördes i nära samverkan mellan grundforskare, experter inom systemmedicin, nutritionister och kliniker. Tack vare de gemensamma krafterna kunde teamet utnyttja data från olika ”-omikområden” (genomik, proteomik, transkriptomik osv.) för att identifiera olika biomarkörer.
– Vi har gått från en tid då forskare kunde arbeta individuellt och styra allt som behövdes i ett och samma labb till en värld som är mycket mer interaktiv, säger Mardinoglu.
Huvudförfattaren Jan Borén, professor vid Göteborgs universitet, konstaterar:
– Vi såg att den här kosten ledde till en snabb och kraftig minskning av mängden leverfett och andra kardiometaboliska riskfaktorer, oberoende av viktminskning, och upptäckte underliggande molekylära mekanismer som tidigare varit okända.
– Det är dock viktigt att klargöra att kost är ett komplicerat område och att en viss kost inte passar alla. Till exempel bör patienter med hyperkolesterolemi vara försiktiga.
Leverförfettning är det första sjukdomstecknet på både NAFLD (icke alkoholbetingad fettlever) och ALFD (alkoholbetingad fettlever) och har koppling till fetma, insulinresistens, typ 2-diabetes och olika hjärt- och kärlsjukdomar. Upp till 30 procent av de som drabbas av fettlever utvecklar senare följdsjukdomar av detta, där leverinflammation och ärrbildning kan leda till skrumplever och levercancer.
Enligt Jan Borén kan kolhydratsnål kost även användas för behandling av AFLD-patienter.
Källa: KTH The Royal Institute of Technology. How a carb-restricted diet battles fatty liver disease. ScienceDaily. ScienceDaily, 2018-02-15.
Studien: Mardinoglu A., Wu H., Björnson E., Zhang C., Hakkarainen A. m.fl. An Integrated Understanding of the Rapid Metabolic Benefits of a Carbohydrate-Restricted Diet on Hepatic Steatosis in Humans. Cell Metabolism. 2018; doi.org/10.1016/j.cmet.2018.01.005