Nu får alla som vill kommentera och ha synpunkter på Efsas riskvärdering av den genetiskt modifierade bomullshybriden med beteckningen 281-24-236×3006-210-23xMON88913. Allmänheten kan lämna synpunkter till EU-kommissionen inom 30 dagar från publiceringen den 8 april.
Genmodifierad bomull används bland annat vid framställning av bomullsfröolja. Ansökningarna omfattar användning av GMO-produkten som livsmedel, foder samt för import och bearbetning. Ansökningarna omfattar inte odling.
Riskvärdering av bomullen 281-24-236×3006-210-23xMON88913 med ansökningsnummer hos EFSA: EFSA/GMO/NL/2009/68. EU-kommissionens formulär för synpunkter.
Norges naturskyddsförening skriver bland annat så här om den aktuella genmodifierade bomullshybriden:
Norges miljøvernforbund motsätter sig försäljning av den genetiskt modifierade bomullshybriden 281-24-236X3006-210-23XMON88913. Denna hybridtyp innehåller staplade gener [en gröda där man har satt in två eller fler gener redan från början] och har egenskaper som gör den resistent mot ogräsmedel med glyfosat och glufosinatammonium. Den kan också producera insekticider som gör den resistent mot vissa skadeinsekter. Den senaste tidens utveckling av GM-grödor med staplade gener kan leda till högre beroende av GMO. Det leder till behovet av flera typer av gifter i och på dessa växter; i detta fall högre koncentration av åtminstone två ogräsmedel plus produktion av ett ogräsmedel av plantan själv. De kombinerade toxiska effekterna av dessa ämnen i miljön är förmodligen större än den beräknade toxiciteten för varje enskilt gift. Ogräsresistens mot de mest använda ogräsmedlen leder till ökad konsumtion av dessa medel. Det leder till en framtid med ökad användning av bekämpningsmedel och ännu fler giftiga ogräsmedel inom jordbruket med betydande ökade kostnader och miljöskador som detta kan orsaka.
Världsnaturfonden ger en sammanfattning av GM-bomull i rapporten Bomull – en ren naturprodukt?:
Hela idén bakom GMO är att på sikt minska andelen jordbrukskemikalier samtidigt som skördarna ska öka. Det kan finnas en del indirekta positiva effekter av genmodifierad bomull såsom att mindre volymer giftiga ämnen sprids till omgivande sötvatten. WWF-rapporten Transgenic cotton: are there benefits for conservation (2000) visar dock att man varken lyckats minska användningen av pesticider eller höjt avkastningen. Visserligen har odlingarna pågått kort tid, men redan finns farhågor för att den nya tekniken ytterligare kan förvärra situationen med insekter som blir resistenta mot bekämpningsmedel.
Det finns inte heller i dag GMO-bomull som är mer tålig mot torka vilket annars kunde ha varit ett positivt argument för att använda genmodifierad bomull. GMO-bomull har dessutom många gånger fungerat dåligt. 1996 skadades hälften av två miljoner hektar bomull i södra USA av en skadeinsekt, trots att denna GMO-bomull förutsattes vara resistent mot denna insekt.
Världsnaturfonden anser att man måste tillämpa stor försiktighet när det gäller att släppa ut genmodifierade grödor på världens åkrar. Om inte annat är kunskapen om de långsiktiga riskerna för dålig för att ta risker, vars framtida konsekvenser inte går att överblicka. För att åstadkomma en mer storskalig förändring krävs därför andra vägar att gå. En väg, som förespråkas av WWF, är utveckling och spridning av s.k. anpassade brukningsmetoder, ”Best Management Practices” (BMP:s) för bomull. Målsättningen med BMP är odling med minsta möjliga miljöpåverkan men med fortsatt hög avkastning. Bästa möjliga sociala förhållanden för odlaren eftersträvas också.