Stadsodling, ekologisk mat och andelsjordbruk är tre fenomen som får allt större spridning i världen. I Tyskland är man redan långt framme tack vare en rad projekt och samarbeten mellan de större städerna.
Sedan 2010 samarbetar städer som Hamburg, München, Bremen och Karlsruhe i det stora ekoprojektet Biostädte (ekologiska städer) för att främja en grönare och mer hållbar livsmedelsproduktion.
– BioStädte är ett exempel på projekt som syftar till att förankra det ekologiska jordbruket hos allmänheten. Det förbinder människorna i staden med bönderna i de omgivande områdena, vilket höjer matens värde och främjar regionstänkandet, säger Hanns-Christoph Eiden, vd för Bundesanstalt für Landwirtschaft und Ernährung.
Ekologiskt för hälsa och miljö
Bakgrunden till Biostädte-projektet är att ett ekologiskt jordbruk skyddar marken, minskar utsläppen av förorenat avloppsvatten, främjar biologisk mångfald och skyddar klimatet. Ekologiska livsmedel innehåller dessutom generellt sett fler växtnäringsämnen och färre rester av bekämpningsmedel. Det innebär även färre tillsatser under bearbetningsprocssen.
– Konventionellt jordbruk är inte hållbart på längre sikt, säger forskaren Philipp Stierand till Deutsche Welle. Hans avhandling Stadt und Ernährung handlar om just städer och nutrition. – Vattenkvalitet, biologisk mångfald och klimatförändringar måste prioriteras.
Allt fler företag inser potentialen i den ekologiska sektorn och antalet arbetstillfällen ökar starkt på området.
I Berlinområdet finns det emellertid nästan ingen lokal jordbruksmark, så här har man behövt hitta andra vägar till högkvalitativ, hållbar mat genom stadsodling. Ett svar heter House of Food, ett projekt där man jobbar för en övergång till ekologisk livsmedelsframställning utan budgetökning och utan bidrag så långt det är möjligt.
Målet är att öka andelen ekologisk mat i förskolor, skolor och offentliga kafeterior och restauranger till år 2021. Modellen har sitt ursprung i Köpenhamn. Där samlades kockar, matexperter, lärare och designer redan 2007 för att erbjuda råd och matlagningskurser. I dag är Danmark den ledande nationen i världen när det gäller ekologisk livsmedelsproduktion.
I Berlin och flera andra tyska städer som Köln och Kiel planerar man också anläggningar av ”gröna byggnader” som täcks av växter och har solpaneler och grönsaksodlingar på taken. Andra satsningar är att omvandla icke-kontaminerade industriområden till gemensamma trädgårdar och att starta andelsjordbruk.
Samhällsstödda jordbruk
I övriga Europa brottas man med stora problem i det konventionella jordbruket, bland annat ett ökat missnöje med monokulturer, ökad erosion, konstgödsel och bekämpningsmedel – framför allt det kontroversiella giftet glyfosat (Roundup). Det råder också svåra förhållanden för mindre producenter som inte klarar konkurrensen från de industriella jättejordbruken.
För att råda bot på detta har tyskarna grävt upp en gammal lösning på problemen: andelsjordbruket. Det bygger på ett partnerskap mellan producent och konsument och finansieras genom medlemskap. Medlemmarna betalar en valfri summa varje månad och får en beskärd del av skörden som distribueras till depåer i städerna en gång i veckan. Att hjälpa till på fälten är frivilligt.
Samarbetet gör att jordbrukarna slipper ta sig ut på massmarknaden och riskerna med missväxt sprids ut på flera. Det möjliggör också ekologisk produktion som är mer arbetskrävande.
– Näringsmässiga förändringar börjar i staden, säger Philipp Stierand. De nutritionsinriktade organisationer som nu inrättas över hela Tyskland är en tydlig signal om att konsumenterna söker lokala alternativ till stormarknader och lågprisbutiker.
Källor: Deutsche Welle. Transforming German cities into organic food gardens. 2018-02-16 Deutsche Welle. Organic farming – helping the environment, thanks to the community. 2016-06-28.