• Helene Sandström

Drastisk försämring av mäns fertilitet

Enligt en stor forskningsanalys har spermiekvaliteten hos män i västvärlden mer än halverats på knappt trettio år. Livsstils- och miljöfaktorer är sannolika orsaker.


Ofrivillig barnlöshet eller infertilitet drabbar omkring 10–15 procent av alla par i Sverige. Orsakerna finns hos mannen, hos kvinnan eller hos bägge parterna i lika stor andelar. Hos män är orsaken oftast lågt antal spermier eller nedsatt funktion hos spermierna.


En ny israelisk genomgång av så mycket som 185 forskningsstudier som omfattade 42 000 män visar nu att mäns spermiekoncentration och spermieantal har sjunkit i Australien, Europa, Nya Zeeland och Nordamerika med mer än hälften från år 1973 till 2011.


Den genomsnittliga spermiekoncentrationen för yngre män var 99 miljoner per ml år 1973 och i genomsnitt 47 miljoner per ml år 2011. Det minimivärde som anses krävas för befruktning är omkring 20 miljoner per ml, men helst ska det ligga över 40 miljoner per ml enligt WHO.


– Studien är en väckarklocka för både forskare och hälsovårdsmyndigheter över hela världen, säger Hagai Levine som ledde forskningsprojektet vid Hebrew University i Jerusalem. Det är viktigt att orsakerna till den här kraftiga minskningen utreds så att ytterligare försämring kan förebyggas.


Forskarna kan inte ge någon direkt förklaring av den kraftiga minskningen, men tar upp livsstilsfaktorer och miljöfaktorer som möjliga orsaker.

– Lågt spermieantal är ett tecken på att det är något fel med mäns hälsa överlag, säger professor i miljömedicin Shanna H. Swan, som är en av författarna till rapporten, till

Washington Post.


Insulinfaktorn Även om det inte finns några enkla svar är det knappast någon tillfällighet att infertilitet ökar bland både kvinnor och män i samma takt som diabetes och övervikt. Ett överskott av snabba kolhydrater och kroppsfett skapar hormonella störningar, med exempelvis för hög insulinhalt och för låg testosteronhalt hos män. Dessutom har en mindre studie visat att den genomsnittliga testosteronhalten är lägre hos pojkar till föräldrar med diabetes.


Det är också känt att män med låg testosteronhalt har sämre blodsockerstatus och lägre bentäthet, och att män med metabolt syndrom har lägre nivå av det viktiga skelettmineralet magnesium i blodet.


Kemikaliefaktorn En annan orsaksfaktor som ofta nämns är den ökande belastningen från olika hormonlika kemikalier och andra miljögifter. Under gravididetens första tre månader är fostret, och särskilt pojkar, extra känsligt för hormonstörande ämnen.


Redan 1991 varnade danska forskare för kraftigt försämrad spermiekvalitet sedan 1930-talet. Drygt tjugo år senare varnade samma forskare för ett direkt samband mellan hormonstörande ämnen i allt från plaster och kosmetika till möbler, textilier och bekämpningsmedel och deras negativa effekter på människans spermiefunktion.


Ftalater och bisfenol A i plaster och olika bekämpningsmedel är så kallade antiandrogena ämnen som hämmar den manliga könsutvecklingen, medan östrogenliknande ämnen i bland annat flamskyddsmedel och nonylfenol (en svårnedbrytbar tensid som används i stora mängder inom textilindustrin) kan leda tillökad grad av feminisering. Den blivande pappan bör därför, precis som mamman, vara försiktig med vilka kemikalier han utsätter sig för, i exempelvis rengöringsprodukter, hygienartiklar, textilier, ”luftrenare” och plaster som maten kommer i kontakt med.


Kosten påverkar mannens fertilitet Att kosten kan förbättra mannens fertilitet är inte helt självklart. Dietisten Bridget Swinney som skrivit boken Eating Expectantly menar att folk oftast tänker på fysiologiska orsaker till manlig fertilitet och blir förvånade när de får höra att kosten faktiskt kan förbättra chanserna att bli pappa.


Förutom exemplen på metabolt syndrom ovan har en undersökning av unga mäns hälsa, Rochester Young Men’s Study, visat att kosten har en tydlig effekt på spermiekvaliteten. Studien pågick mellan 2009 och 2010 vid universitetet i Rochester i USA och omfattade 188 män i åldern 18–22. Männens kost och sädesvätska analyserades, och två kostmönster identifierades: dels en västerländsk kost med mycket rött och bearbetat kött, raffinerat spannmål med livsmedel som pizza, chips, energidrycker och godis; dels en hälsosammare kost med högre intag av fisk, kyckling, frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn.


Männen som åt mest av den hälsosamma kosten hade 11,3 procent högre spermierörlighet jämfört med de män som åt sämst. I det här sammanhanget ska man också komma ihåg att unga människor klarar mycket påfrestningar, och att resultaten mellan de två kosthållningarna sannolikt hade skilt sig ännu mer om deltagarna varit äldre.


Kostbaserade åtgärder Trots att infertilitetsproblemet bland både män och kvinnor varit känt länge, används inga näringsbaserade förebyggande åtgärder utöver generella råd om normal vikt. Forskaren Walter Willett vid Harvarduniversitetet i USA har emellertid beskrivit hur infertilitet till viss del kan behandlas effektivt genom kost- och livsstilsförändringar samt kosttillskott. Rönen bygger på de resultat som han och hans team fått fram ur den stora befolkningsstudien Harvard Nurses’ Health Study. Bland annat såg forskarna tydliga kopplingar mellan insulinresistens och intag av transfetter och infertilitet.


Willetts och hans kollegors fynd styrks av andra forskningsgenomgångar, bland annat en från i somras. Här gick forskarna igenom 1 944 studier om mäns fertilitet och nutrition och kunde konstatera att kostvanor som omfattar mycket bearbetat kött (framför allt rött kött och charkuterier), socker och alkohol har samband med sämre spermiekvalitet och fruktbarhet.

På engelska talar man om pre-conception care – att på ett så bra sätt som möjligt förbereda kroppen för befruktning och graviditet. Detta är inget nytt begrepp, utan har använts traditionellt sedan länge, till exempel på ön Okinawa söder om Japan, som är känd för sin långlivade befolkning. Genom att maximera intaget av kost som innehåller de näringsämnen kroppen behöver och undvika och hjälpa kroppen att rensa ut eventuella miljögifter, ökar chansen för befruktning och en fullgången graviditet. Numera rekommenderar också vissa forskare att preconception care bör tillämpas i högre utsträckning inom vården.


Särskilda näringsämnen som stödjer fertiliteten Eftersom spermieproduktionen i grund och botten handlar om mycket snabb celldelning är det inte konstigt att näringsämnen som stödjer celldelningen har god inverkan på spermiekvaliteten. Sådana ämnen är bland annat folsyra och de andra B-vitaminerna (B6 och B12) som ingår i omsättningen av så kallade metylgivare som bidrar till tillverkning och metylering av dna.


Fettsyror är en annan kostfaktor som har effekt på spermiernas struktur. Spermiernas cellmembran har en fettsyrasammansättning som skiljer sig från andra celler genom en mycket högre halt av fleromättade fettsyror. Enligt en iransk studie om omega-3-fettsyror och spermierörlighet hos 78 fertila och 82 infertila män hade de fertila männen högre halt av omega-3 både i blodet och i sädesvätskan. Förhållandet mellan inflammationsökande omega-6 och inflammationshämmande omega-3 var signifikant högre hos de infertila männen.


Resultaten från en annan, amerikansk studie tyder på en motsvarande bild för kvinnor. Högt intag av transfettsyror från hydrogenerade oljor ökade risken för kvinnlig infertilitet.

En så enkel sak som att lägga till 75 gram omega-3-rika valnötter i kosten varje dag kan göra skillnad för spermiekvaliteten. En sådan kostförändring förbättrade nivåerna av såväl omega-3 som selen och folat i sädesvätskan hos unga män som i övrigt åt en västerländsk standardkost.


Antioxidanter skyddar spermiernas dna För mycket oxidativ stress lyfts ofta fram som en orsak till manlig infertilitet. Den påverkar spermiernas funktion negativt, bland annat genom att cellmembranens fluiditet och genomsläpplighet förändras.


Ett överskott av oxidativ stress beror på ökad mängd reaktiva syreföreningar (ROS) eller nedsatt antioxidantförmåga, antingen genom lågt intag av antioxidanter via kosten, hög belastning från miljögifter eller nedsatt funktion hos kroppens egna antioxidantsystem – superoxiddismutas (SOD) och glutationperoxidas (GSH-px) – som finns i stora mängder i sädesvätska och är viktiga för spermiekvaliteten.


För att kroppens antioxidantsystem ska fungera korrekt behövs tillräckliga mängder av ämnen som zink, koppar, selen, magnesium, molybden och B6-vitamin. Det finns flera studier som testat ett urval av de här ämnena och resultaten visar att spermiernas rörlighet kunde ökas med omkring 40 procent efter tillskott av selen.


Andra forskningsstudier tyder på att antioxidanter – till exempel C-vitamin, karotener, E-vitamin och selen samt coezym Q10 och reservatrol – kan minska risken för skador på spermiernas dna från oxidativ stress. Män med högre intag av antioxidanter (C- och E-vitamin samt betakaroten) genom kost och kosttillskott fick förutom ökad spermierörlighet även högre spermiekoncentration. En Cochrane-genomgång från 2014 av den befintliga forskningen om mäns intag av antioxidanter som kosttillskott tyder på att de ger positiva resultat på fertiliteten.


Zink en nyckefaktor för manlig fertilitet Zink är ett annat ämne som det finns höga halter av i mäns reproduktionssystem. Enligt forskningen kan tillskott av zink öka spermiernas kvalitet, rörlighet och antal. Man tror att effekten beror på att zink bidrar till att dels stabilisera cellväggarna, dels påverka immunförsvarets funktion genom sin anti-inflammatoriska och antibakteriella verkan.

De här resultaten bekräftades av en annan undersökning där man jämförde zinkkoncentrationen hos fertila och infertila män och fann att de infertila männen hade lägre zinkhalt i sädesvätskan. En kombination av zinksulfat och folsyra i 26 veckor gav ökat spermieantal med hela 74 procent i en studie av infertila män. Folsyra är viktigt för att kroppen ska kunna bilda proteiner och dna och därmed även för spermieproduktionen.


Kost- och livsstilsråd Följande kost- och livsstilsråd för att öka fertiliteten ges inom den så kallade funktionsmedicinen:


Ät en kost med låg sockerhalt. Undvik starkt raffinerade och sötade livsmedel och ersätt dem med nyttigt, naturligt fett och animaliskt protein från gräsbetande djur eller vilt.Se till att magen fungerar. Ät mer mjölksyrade livsmedel och fibrer som gynnar de goda tarmbakterierna.Motionera regelbundet. Forskningen visar om och om igen hur träning har positiva effekter på hälsan.Hantera stressen. Detta är ett viktigt område eftersom långvarig stress kan leda till insulinresistens, lägre sexualdrift och lägre testosteronnivåer.

Sov ordentligt. Otillräcklig sömn kan också bidra till ökade problem med infertilitet. Minska din exponering för miljögifter. Det finns flera studier som visar att kemikalier kan störa kroppens könshormoner och bidra till infertilitet. Se upp med mjukare plaster som ofta innehåller ftalater och bisfenol A.Använd kosttillskott vid behov. Som vi sett ovan kan näringstillskott i form av exempelvis en multivitamin/mineral gynna både män och kvinnor. Enligt en Cochrane-genomgång från 2013 medförde intag av bland annat C-vitamin, E-vitamin, folsyra, selen, zink och coenzym Q10 hos män en statistiskt signifikant ökning av fullgångna graviditeter hos deras partner.


Källa: Hebrew University of Jerusalem. Meta-analysis finds that among men from North America, Europe and Australia, sperm concentration has declined more than 50% in less than 40 years. Pressmeddelande 2017-07-25


Studien: Hagai Levine, Niels Jørgensen, Anderson Martino-Andrade, Jaime Mendiola, Dan Weksler-Derri, Irina Mindlis, Rachel Pinotti, Shanna H. Swan. Temporal trends in sperm count: a systematic review and meta-regression analysis. Human Reproduction Update, 2017; 1.


Bild: Lamiot, own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=10277044

8 visningar