Livsmedelsverket har reviderat sina råd kring mat och måltider i äldreomsorgen. De nya rekommendationerna låter naturliga födoämnen med högre fetthalt ta mer plats, men uppfattningen kvarstår att ”varje kalori är en bra kalori” vid undernäring och att kaffebröd kan vara enklare att få i sig än riktig mat.
Undernäring är vanligt bland våra gamla. Omkring 15,5 procent av dem som bor hemma med hemtjänst, i korttidsboende eller på särskilt boende är undernärda, och problemet ökar kraftigt i samband med att äldre flyttar från ordinärt till särskilt boende. Då stiger siffran till 33–37 procent. I vissa kommuner är fler än var fjärde äldre undernärd, enligt data från det nationella kvalitetsregistret Senior alert som granskades av Svenska Dagbladet tidigare i år.
－Det är så onödigt och så skamligt att vi har så många gamla människor i Sverige som inte får i sig den mat och näring de behöver, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, till SvD. Och är man undernärd har man fyra gånger ökad risk att dö.
Enligt Livsmedelsverket kommer de nya, reviderade råden att lägga mindre vikt vid måltidernas exakta näringsriktighet och mer på att de ska vara goda och trivsamma. Man menar att det då blir enklare att individanpassa maten och hitta mer flexibla måltidslösningar.
Dessutom ska samverkan öka mellan de olika verksamheter och professioner som påverkar kvaliteten på måltiderna i äldreomsorgen och man vill ge ”tydligare och mer praktiska råd om hur man kan laga och servera måltider som ger tillräckligt med energi, protein och näring”.
– Vi vill stödja en utveckling från institutionslika måltider till mer hemlika och restauranglika, så att måltiderna bättre bidrar till välbefinnande och trivsel, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.
Men är detta tillräckligt?
”Väldigt dålig kvalitet på det som serveras”
Karin Berglund, 93-årig före detta polisinspektör i Gnesta, anser att maten hon skulle kunna få via hemtjänsten är fullständigt undermålig.
– Jag vill fortsätta att vara frisk så länge som möjligt, och det går inte om jag ska äta den mat som hemtjänsten serverar, säger hon. Därför lagar jag all min mat själv.
Geriatriker Yngve Gustafson bekräftar Karins erfarenhet.
– I ”Sveriges bästa hemtjänst” tittade jag på matlådorna som levererades och det var inte mycket man gärna skulle äta, säger han till SvD. Jag vågar nog påstå att väldigt mycket av det som serveras i hemmet har väldigt dålig kvalitet. Det blir mycket smörgås och det innehåller inte den näring de äldre behöver.
Karin Berglund klarar att äta ovanligt hälsosamt för så lite som 50 kronor per vecka. Hon odlar egna groddar av mungbönor, gör surkål och egen yoghurt, bakar eget fullkornsbröd, ångkokar grönsaker i stället för att steka och mixar näringsrika juicer av bland annat spirulinaalger, morot och rödbeta.
– Vi äldre behöver mat som är bra för hjärnan; nyttiga fetter och mycket vitaminer och mineraler, säger hon.
Alla kalorier inte lika bra
Det är tydligt av Livsmedelsverkets remissversion av ”Bra måltider i äldreomsorgen” att inställningen till fett har förändrats. Lättmargarinet och de magra mejeriprodukterna har lämnats därhän och man har övergått till att rekommendera ”smörgåsfett” med en fetthalt på minst 80 procent och mejerivaror med hög fetthalt.
Den här förändringen är välkommen, men ännu mer fokus skulle kunna läggas på omega-3-fettsyror och de enkelomättade fetterna som finns i exempelvis olivolja, nötter och avokado. Forskningen visar att de här typerna av fett förbättrar minnesfunktionenhos äldre, särskilt hos personer som redan har besvär med minnet, och att högre halt DHA och EPA i blodet tycks motverka att hjärnan krymper när vi blir äldre.
Dessutom kvarstår Livsmedelsverkets uppfattning att varje kalori är en ”bra kalori” vid undernäring och att ett högre sockerintag därför är befogat för att säkerställa ett tillräckligt energiintag. Att rekommendera söt saft, kaffebröd, sylt och snacks som ett enkelt sätt att öka de äldres energiintag (och näringsintag!) är snarast en kontraproduktiv, bakåtsträvande och kortsiktig lösning.
Socker och torrmjölkspulver – som rekommenderas i Livsmedelsverkets reviderade råd för att ge ett högre proteininnehåll i smoothies – bidrar till bildning av inflammationsframkallande glykolyserade slutprodukter som ansamlas i vävnaderna och gör dem stelare. Brosket blir skörare, ögonens linser försämras och blodkärl och hud blir mindre elastiska.
En hög andel raffinerade kolhydrater försämrar dessutom prognosen för personer med metabolt syndrom och ökar risken för att de utvecklar diabetes, hjärt-kärlsjukdom och demens.
Bättre näringsutvärderingar
Hur äldres näringsbehov bedöms är en annan viktig fråga. Ett vanligt verktyg för det här ändamålet är formuläret Mini Nutritional Assessment som bland annat handlar om den äldres födointag, BMI, viktförlust, rörlighet och sjukdomar.
En internationell expertgrupp som samlades vid en workshop vid University Medical Centre Groningen i Nederländerna år 2015, konstaterar emellertid att det inte är tillräckligt att utgå från frågeformulär om vilken mat en befolkningsgrupp äter för att bedöma gruppens näringsbehov. Anledningen är att metoden inte tar hänsyn till viktiga faktorer som genetiska avvikelser och biotillgänglighet – hur mycket av den näring en individ får i sig som faktiskt tas upp i blodet.
Det behövs helt enkelt bättre verktyg för att bedöma äldres näringsstatus och långsiktiga hälsa, menar de. Det går inte att grunda råd om kost och näring enbart på kroppsvikt och energibalans. Det krävs rutinmässiga och effektiva screeningar, bredare näringsprofiler och utvärderingar som visar avvikelser i kroppssammansättning och näringsstatus. Med hjälp av mer individanpassade metoder och fler relevanta biomarkörer kan man bättre kartlägga en persons och en befolkningsgrupps näringsprofil.
– Allt fler data tyder på att livsstilsfaktorer, inklusive näring, har en betydande inverkan på risken att utveckla icke-smittsamma sjukdomar, säger professor Folkert Kuipers vid University Medical Centre Groningen. Dessvärre väljer de flesta människor i dag en livsstil som inte leder till optimal hälsa. Även i de rika länderna finns det stora luckor i intaget av viktiga näringsämnen.
Ett balanserat näringsintag ger enorma fördelar för hälsan och skulle kunna minska sjukvårdskostnaderna i hela Europa, enligt expertgruppen. Detta kräver att en omfattande nationell handlingsplan upprättas i varje land som också tar hänsyn till olika socioekonomiska frågor. Undernäring och dålig näringsstatus kan undvikas genom kontinuerlig utbildning i kost- och näringslära samt enkla och kostnadseffektiva åtgärder i form av näringstillskott till sårbara grupper. Det är en investering som kommer att löna sig i längden, ansåg forskarna.
Näringstillskott en kompletterande lösning
Enligt den brittiska rapporten Hidden Health Challenges från 2016 har många över 50 år brist på flera näringsämnen som folsyra, D-vitamin, kalcium, magnesium, kalium och zink. Detta bidrar till att brittiska kvinnor lever sina sista 18 år med nedsatt hälsa. För männen är siffran 15 år, vilket motsvarar hela 19 procent av en människas livslängd! De här siffrorna förväntas dessutom öka de kommande tio åren.
”Vi lever längre, men inte bättre”, skriver nutritionist Katherine Appleton som är medförfattare till rapporten. ”I femtioårsålden blir många sämre på att absorbera vissa näringsämnen. Ämnesomsättningen saktar ned och förbränningen av kalorier går långsammare, vilket får till följd att man får i sig mindre näring.”
Andra europeiska studier, bland annat den spanska ANIBES-studien, har visat att även A, C-, E- och B12-vitamin och selen är bristvaror hos äldre, något som ökar risken för kroniska sjukdomar.
Slutledningen är således att den utbredda undernäringen bland äldre, framför allt på sjukhus och vårdhem, är svår att lösa enbart med bättre mat. Supplementering med näringsämnen är en nödvändighet för att undvika sämre hälsa och ökade kostnader.
Ett enkelt exempel är att ett dagligt antioxidanttillskott med 10 mg lutein och 2 mg zeaxanthin skulle kunna spara så mycket som 6,2 miljarder euro i medicinska kostnader i Europa på grund av den åldersrelaterade ögonsjukdomen makuladegeneration.
Flera forskningsgenomgångar tyder också på att prebiotika och probiotika kan gynna den åldrande befolkningens tarmhälsa, och att multivitaminer kan leda till minskade symtom på depression, ökad motståndskraft mot stress, förbättrad kognitiv förmåga och högre livskvalitet. Detta gäller speciellt äldre i särskilt boende.
Slutsatserna som drogs av den internationella expertgruppen vid University Medical Centre Groningen bekräftar att för lågt intag av mikronäringsämnen är ett globalt problem, och att näringssupplementering är en kostnadseffektiv lösning och en säker källa till mikronäringsämnen.
Detta stöds av kostnadseffektivitetsanalyser som gjorts av användningen av näringstillskott vid vårdhem för äldre i Nederländerna och Storbritannien. Dessutom visar en analys som nyligen publicerats i tidskriften Nutrition att långtidsanvändning av multivitamin-mineraltillskott bland äldre är säkert. Intag i över tio år förknippades inte med några biverkningar utom vissa fall av mindre, ospecifika magbesvär.
– Forskare, vårdpersonal och sociala myndigheter bör samordna sina insatser för att ta fram strategier som bekämpar undernäring, säger läkaren och forskaren Szabolcs Péter som ingick i expertgruppen vid University Medical Centre Groningen. Bland annat bör man jobba med rutinmässig screening och öka medvetenheten om en hälsosam kost.
Inga halvfabrikat, tack!
En svensk undersökning av äldre människors syn på mat och måltider som publicerades år 2012 visade att det gäller att ta hänsyn till äldres kunskaper och erfarenheter kring kosten.
Tolv personer i åldern 82–94 år intervjuades. Tre av dessa lagade fortfarande sin egen mat medan de övriga tog del av kommunens matdistribution. Enligt intervjuerna var vissa livsmedel extra viktiga för deltagarna, bland annat färsk fisk, kalv- och lammkött, färska grönsaker och grädde, och man ville äta dagens huvudmål vid lunch.
”Jag tror inte det är någon politiker som vill att jag ska slänga maten, men de är ju snåla med pengarna … men jag menar, de kunde köpa in lite annat, som lite kalvkött eller lammkött eller något sådant.”
Klagomål på maten som levererades gällde framför allt matens smak, utseende och konsistens. Flera poängterade att kommunen borde visa större intresse för den äldre befolkningens åsikter om matdistributionen.
Karin Berglund i Gnesta håller med:
– Både chefer och personal borde få lära sig mer om hur man lagar en god och hälsosam kost i hemtjänsten, säger hon. Jag vill ha riktig mat som verkar på cellnivå så att min kropp kan bilda nya, friska celler. Jag vill inte ha en massa halvfabrikat med socker och konstgjorda tillsatser.