I en studie från Köpenhamns universitet visar forskare att brist på folat kan ge fler skador på arvsmassan än man hittills känt till. De manar därför till större uppmärksamhet på tillräckliga folatnivåer i blodet.
Folatbrist kan få stora konsekvenser för en av kroppens viktigaste processer, celldelningen, enligt den nya studien som publicerats i tidskriften PNAS. Problem uppstår när dna ska kopieras, och det kan orsaka många fler skadliga kromosomfel än vad som hittills varit känt.
Folat är ett B-vitamin som finns bland annat i broccoli, spenat, ärter, svamp, skaldjur och frukt som bananer och melon. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida kvinnor och kvinnor som vill bli gravida tar ett dagligt tillskott av folsyra, den syntetiska formen av vitaminet. Men det är inte bara gravida och blivande gravida som behöver tänka på sitt folsyraintag. Det är alla, menar Ying Liu som är medförfattare till studien och lektor vid Center for Chromosom Stability på Institutionen för cellulär och molekylär medicin vid Köpenhamns universitet (KU).
– Problemet med folatbrist är att det påverkar underhållet av kromosomerna, så om en cell förlorar en hel eller en del av en kromosom, kan det aldrig repareras. Men andra ord kan man inte åtgärda ett fel som redan uppstått i celldelningen genom att börja äta en massa folsyra. När skadan väl har skett är den oåterkallelig.
– Därför behövs det en vägledning för vad en tillräcklig folatnivå i blodet är hos den allmänna befolkningen. När vi vet det kan vi bedöma om en person behöver tillskott av folsyra så att nivån i blodet är tillräcklig för att cellerna ska kunna kopiera dna, säger Ying Liu.
Infertilitet, psykiska störningar och cancer
Det har länge varit känt att brist på folat har samband med psykiska störningar, åldersrelaterad demens och missbildningar i hjärna och ryggmärg hos foster, även kallat neuralrörsdefekter. Men man har inte kunnat påvisa någon kausalitet, det vill säga om skadorna är en direkt följd av brist på folat eller om de är sekundära. För att undersöka detta studerade KU-forskarna lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, från män. Resultaten kan emellertid också överföras till kvinnor, enligt Ying Liu.
De analyserade en plats eller region i genomet (arvsmassan) som kallas FRAXA. Den innehåller en omfattande så kallad CGG-sekvens, en genetisk kod. Här fann forskarna att folatbrist orsakade avvikelser i celldelningen, speciellt hos celler med en onormalt lång CGG-sekvens. Avvikelserna ledde bland annat till felaktig delning av kromosomerna. Dessutom såg forskarna att hela X-kromosomen blev instabil vid långvarig brist på folat.
– I studien visar vi att folatbrist skapar många fler och skadligare kromosomavvikelser än vad vi hittills känt till. Det innebär att dottercellerna som uppstår vid celldelningen ärver en felaktig mängd dna, och i vissa fall kan de förlora en hel kromosom. Det kan förklara varför folatbrist är förknippat med ett flertal sjukdomar som infertilitet, psykiska problem och cancer, säger Ying Liu.
Det finns också andra regioner i genomet som innehåller omfattande CGG-sekvenser. Forskarna misstänker därför att även dessa påverkas av brist på folat. Nästa steg blir att kartlägga alla områden i det mänskliga genomet som kan påverkas av folatbrist.
Källa: Köpenhamns universitet. Mangel på folat skaber hidtil ukendte problemer i celledeling. Pressmeddelande 2018-12-14.
Studien: Bjerregaard VA, Garribba L, McMurray CT, Hickson ID, Liu Y. Folate deficiency drives mitotic missegregation of the human FRAXA locus. Proc Natl Acad Sci U S A. 2018 Dec 3.