En daglig dos bikarbonat verkar minska den destruktiva inflammation som förekommer vid autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, enligt forskare vid Medical College of Georgia i USA.
Den amerikanska forskargruppen har några av de första bevisen på att bikarbonat kan få mjälten att främja en antiinflammatorisk miljö som minskar inflammatoriska sjukdomar. Deras studie, som publicerats i tidskriften The Journal of Immunology, har visat att friska människor som intar 2 gram bikarbonat i 250 ml vatten per dag producerar mer magsyra när det är dags att smälta nästa måltid. Samtidigt går det signaler till de relativt okända mesotelcellerna som täcker mjälten att den inte behöver sätta igång någon immunreaktion för att skydda kroppen.
– Budskapet är ungefär ”det är nog en hamburgare, inte en bakterieinfektion”, förklarar Paul O’Connor, njurfysiolog vid Medical College of Georgia (MCG) och medförfattare till studien.
Känner av inkräktare
Mesotelcellerna bildar en typ av vävnad som sitter på insidan av kroppens inre håligheter, bland annat i bukhålans vägg. De täcker även organens utsida så att de inte skaver mot varandra. För omkring tio år sedan upptäckte forskare att de här cellerna har en ytterligare skyddsfunktion: genom sina mikrovilli, små luddliknande utskott, känner de av miljön i kroppen och sänder ut varningar om det finns inkräktare som kräver en reaktion från immunförsvaret.
Mjälten ingår i immunförsvaret där det fungerar som ett stort blodfilter som lagrar vissa typer av vita blodkroppar, bland annat makrofager som är mest kända för sin förmåga att ”äta upp” skräp i kroppen, till exempel från skadade eller döda celler. De är snabbt på plats när det behövs en immunreaktion. MCG-forskarna fann att intag av 2 gram bikarbonat per dag i två veckor fick makrofagerna att byta från en sort (M1) som främjar inflammation, till en annan sort (M2) som minskar inflammation.
Njursjuka råttor ledde till bikarbonat
Det var försök på råttor med högt blodtryck och kronisk njursjukdom som fick MCG-forskarna att börja experimentera med bikarbonat. Vid nedsatt njurfunktion kan blodet bli för surt, eftersom njurarna inte längre kan upprätthålla balansen mellan olika buffrande ämnen som kalium och natrium. Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet. Tidigare kliniska prövningar har visat att en daglig dos bikarbonat minskar surheten och kan stoppa njursjukdomen.
– Vi började fundera på hur det går till när bikarbonat bromsar njursjukdomens utveckling, berättar Paul O’Connor.
De såg att njursjuka råttor som fått dricka vatten med bikarbonat hade färre makrofager av den inflammatoriska typen M1 och fler av den antiinflammatoriska typen M2. Friska råttor hade samma bild med mer M2. Så forskargruppen kallade in friska medicinstudenter som fick dricka bikarbonat, och de uppvisade en liknande immunrespons.
Antiinflammatorisk respons i hela kroppen
– Övergången från en inflammatorisk till en antiinflammatorisk profil skedde överallt i kroppen, säger Paul O’Connor. Vi såg den i njurarna, i mjälten och nu ser vi den i blodet.
Han tror att orsaken är en ökad omvandling av vissa inflammatoriska celler som blir antiinflammatoriska, plus att det produceras mer antiinflammatoriska makrofager. Forskarna såg också större antiinflammatorisk aktivitet hos andra typer av immunceller, bland annat regulatoriska T-celler som dämpar immunförsvarets reaktioner och ser till att det inte angriper kroppens egna vävnader. Effekten låg kvar i minst fyra timmar hos människor och i tre dagar hos råttor.
Påminner om nervceller
Den här omvandlingen har alltså att göra med mesotelcellerna och deras signaler till mjälten, som sker med hjälp av signalämnet acetylkolin. De nya kunskaperna om mesotelcellerna visar att de påminner lite om nervceller.
– Vi tror att de kolinerga (acetylkolin-) signalerna som ger den antiinflammatoriska responsen inte kommer via vagusnerven som förbinder mjälten till centrala nervsystemet, utan via mesotelcellerna, säger Paul O’Connor.
När man skär bort vagusnerven – den stora kranialnerven som går från hjärnan till hjärtat, lungorna och tarmarna för att reglera olika saker som hjärtfrekvens och matsmältning – påverkas inte mesotelcellernas nervliknande beteende. Deras effekt tycks därför vara mer lokal.
När forskarna tog bort eller bara rörde vid mjälten på råttor, bröts de känsliga mesotelförbindelserna och den antiinflammatoriska effekten försvann. Faktum är att strukturen på den jämna mesotelvävnaden förändrades när mjälten vidrördes lätt, vilket till exempel kan ske vid en operation. Den blev ojämn och bytte färg.
En annan upptäckt var att mjälten växte i storlek vid intag av bikarbonat. Forskarna tror att det beror på den antiinflammatoriska stimulansen. Infektioner kan också få den att växa, så läkare palperar ofta mjälten när de misstänker en större infektion.
En potentiellt mycket säker behandling
Paul O’Connor hoppas nu på att intag av bikarbonat kan bli en verksam behandling för personer med autoimmuna sjukdomar.
– Behandlingen innebär inte att något i kroppen stängs av eller slås på, säger han. Man knuffar bara kroppen mot det ena eller andra hållet genom att stimulera en antiinflammatorisk respons. Det här skulle kunna vara ett riktigt säkert sätt att behandla inflammatoriska sjukdomar på.
Källor: Augusta University. Baking soda might help those with autoimmune diseases. Pressmeddelande 2018-05-02. Medical College of Georgia at Augusta University. Drinking baking soda could be an inexpensive, safe way to combat autoimmune disease.” ScienceDaily. ScienceDaily, 2018-04-25. Yahoo News. Baking Soda May Help Combat Rheumatoid Arthritis. 2018-04-30.
Studien: Ray S.C., Baban B., Tucker M.A., Seaton A.J., Chang K.C. m.fl. Activates a Splenic Anti-Inflammatory Pathway: Evidence That Cholinergic Signals Are Transmitted via Mesothelial Cells. The Journal of Immunology, 2018; ji1701605 DOI: 10.4049/jimmunol.1701605