Är kosttillskott verkligen nödvändigt? Nej, säger experterna i media – nu senast ”doktor Mikael” i TV4:s Nyhetsmorgon. Diskussionen kring kosttillskott saknar dock flera viktiga punkter. Vi belyser dem här.
Läkaren Mikael Sandström som besvarar frågor om sjukdomar och hälsa i TV4:s Nyhetsmorgon och även i Läkarpodden på nätet hävdar bestämt att inga kosttillskott behövs om man äter en varierad kost med mycket frukt och grönt. I inslag från den 22 november menar han att kosttillskotts-industrin försöker kränga snabbfixar som vi egentligen inte behöver.
Vad är kosttillskott? För att kunna diskutera kosttillskott måste vi först veta vad de är. Enligt EU:s och Livsmedelsverkets definition består ett kosttillskott av näring – som vitaminer, mineraler, fettsyror och aminosyror/protein – i mycket små doser i form av kapslar eller tabletter. De har en energimängd som understiger 60 kilokalorier. Tränings- och bantningsprodukter i form av pulver, geler, drycker och ”bars” som intas i större mängder kvalar alltså inte in bland kosttillskotten. De räknas som mat.
När doktor Mikael tar upp exempel på kosttillskott genom att nämna proteinshakes och att kosttillskott ”innehåller en massa energi som man många gånger inte behöver”, gör han det felaktigt. Proteinshakes räknas inte som kosttillskott, utan som träningsrelaterade livsmedel. Kosttillskott är per definition produkter som innehåller mycket lite energi. Det är framför allt livsmedel avsedda för träning och viktminskning som doktor Mikael och många andra experter vänder sig emot.
Grupper med risk för näringsbrist Emellertid nämner doktor Mikael några riskgrupper som kan behöva extra näring: elitidrottare och tonåringar som tränar mycket, gravida (extra folsyra), kvinnor med kraftiga menstruationer (extra järn), samt veganer, barn under två år och personer som alltid bär heltäckande kläder utomhus (extra D-vitamin).
Men hur är det med kroniskt sjuka, äldre eller personer som äter en undermålig kost med lite eller inga grönsaker? Enligt forskningen tar äldre upp näring sämre och detsamma gäller människor som lider av fetma, ätstörningar, matsmältningssjukdomar och människor som regelbundet äter p-piller och flera vanliga läkemedel.
Och hur är det med folk som sitter på institutioner där de inte själva styr över sitt kostintag – till exempel äldreboenden och fängelser? Det finns intressanta exempel i forskningen. I en amerikansk undersökning fick unga intagna vid en anstalt äta tillskott av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror. Resultatet var att antalet våldsbrott som ungdomarna begick i fängelset minskade med 35 procent. En liknande dubbelblind och placebokontrollerad studie som gjordes i ett nederländskt fängelse gav ungefär samma resultat. De intagna som fick extra näring i minst två veckor begick 37 procent färre brott, vilket var en 48-procentig skillnad mellan dem och kontrollgruppen som inte fick kosttillskott.
När det gäller äldre, skriver författarna till den brittiska rapporten Hidden Health Challenges att det råder en utbredd undernäring bland äldre, framför allt på sjukhus och vårdhem, och att den inte kan lösas enbart med mat. Supplementering med näringstillskott är en nödvändighet för att undvika sämre hälsa och ökade kostnader. ”Vi lever längre, men inte bättre”, menar Katherine Appleton, nutritionist vid Bournemouth University och medförfattare till rapporten. ”Efter femtioårsålden blir många sämre på att absorbera vissa näringsämnen. Ämnesomsättningen saktar ned och förbränningen av kalorier går långsammare, vilket får till följd att man får i sig mindre näring.”
Den här uppfattningen delas av en forskargrupp som undersökte näringsstatus bland äldre som var inlagda på sjukhus. Forskarna skriver att undernäring i sluten miljö är ett vanligt problem som ofta är okänt och underbehandlat, och att orala näringstillskott som innehåller både makro- och mikronäringsämnen skulle kunna förbättra patientutfallet.
För lite näring trots allsidig kost? Om det nu räcker med en allsidig kost, hur kommer det sig att forskning visar att både idrottare, motionärer och stillasittande personer som äter en varierad kost ändå kan ha otillräckliga vitamin- och mineralnivåer?
Ett svar är att få faktiskt äter en balanserad kost trots att de anser sig göra det. Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten från 2010 äter bara 17 procent av befolkningen 500 gram grönt och frukt om dagen.
En annan orsak kan vara att dagens odlade grödor har ett lägre mineralinnehåll än förr, speciellt om de odlas konventionellt med konstgödsel. Då tillförs tre näringsämnen – kalium, kväve och fosfor – i stora mängder till marken. Följden blir att övriga mineraler lakas ur med tiden. Geologen David Thomas har granskat hur mineralstatusen i olika brittiska livsmedel försämrats mellan åren 1941 och 1999. I kategorin grönsaker hade kalium minskat med 16 %, magnesium med 24 %, järn med 27 %, kalcium med 46 %, zink med 59 % och koppar med hela 76 %.
Analyser från långtidsförsök med höstvete som utförts av Sveriges lantbruksuniversitetger en liknande bild. De visar på ett kraftigt minskat innehåll av bland annat järn, koppar och zink i åkerjorden från 1960-talet till idag.
Kosttillskottets kvalitet Doktor Mikael berättar att han själv använder kosttillskott ibland. Han köper multivitaminer i form av brustabletter som han tar kanske någon gång i månaden om han ätit dåligt. Han menar att brustabletterna är bra eftersom de är billiga och står sig länge. Däremot säger han ingenting om deras innehållsmässiga kvalitet.
Trots att Mikael betonar att han är trött på att bli lurad och att han inte går på några bluffar längre när det gäller läkemedel och kosttillskott, använder han sannolikt ett kosttillskott av relativt låg kvalitet. I de vanligaste multivitaminerna i brustablettform som finns i butikerna hittar vi framför allt citronsyra och natriumbikarbonat samt sötningsmedel som sorbitol, mannitol och sackarinat, arom och majsstärkelse. Alla dessa onödiga ingredienser skulle doktor Mikael slippa i många tabletter eller kapslar. Det bästa är att använda tillskott som producerats enligt god tillverkningssed (GMP), som kommer från seriösa leverantörer som bedriver forskning på sina produkter och som inte innehåller onödiga tillsatser.
Låggradig och relativ näringsbrist I TV4:s Nyhetsmorgon konstaterade doktor Mikael att vi svenskar sällan har några akuta näringsbrister. Däremot nämndes inte låggradiga eller relativa brister som inte ger akuta symtom, men som kan störa kroppens funktioner på längre sikt.
Relativ brist innebär för låg halt av ett visst näringsämne i förhållande till ett annat. Ett exempel är mineralerna zink och koppar. De är så kallade antagonister, vilket innebär att de kan konkurrera ut varandra. Om du bor i ett hus som får sitt dricksvatten via gamla kopparledningar kanske du får i dig extra mycket koppar, vilket skulle kunna leda till en relativ zinkbrist. Ett annat exempel är att du tar regelbundna tillskott av enbart B12 och/eller folsyra över längre tid. Då finns det risk för att du skapar en relativ brist på de andra B-vitaminerna eftersom de fungerar i samverkan med varandra.
Bruce Ames, professor i biokemi och molekylärbiologi vid Berkeley-universitetet i Kalifornien, har publicerat över 550 vetenskapliga studier, varav ett flertal handlar om metoder för att mäta miljöns påverkan på arvsanlagen och risk för cancer. Han har också utvecklat en metodik för att mäta skador på cellerna av så kallade fria radikaler, och visar i andra undersökningar att låg halt av essentiella näringsämnen ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Bruce Ames menar att otillräckliga nivåer av mikronäringsämnen spelar en tusenfalt större roll för människan än den samlade effekten av alla miljögifter och tungmetaller. Han anser därför att de flesta bör äta kosttillskott eftersom det skulle vara ett oerhört kostnadseffektivt sätta att minska sjukligheten på.
Kosttillskottens effekt stöds bland annat av en undersökning där forskarna jämförde vitaminhalten hos 8 000 personer, varav ungefär hälften regelbundet åt kosttillskott och den andra hälften inte. Följande resultat rapporterades för gruppen som inte tog kosttillskott: 98 % hade brist på D-vitamin, 48 % hade brist på C-vitamin, 96 % hade brist på E-vitamin och 58 % hade brist på A-vitamin. I gruppen som åt kosttillskott såg motsvarande siffror ut så här: 25 % hade brist på D-vitamin, 3 % hade brist på C-vitamin, 5 % hade brist på E-vitamin och 2 % hade brist på A-vitamin.
Bruce Ames konstaterar att de flesta läkare har för dåliga kunskaper om nutrition och att dagens medicin är nära nog värdelös ifråga om näringslära.
– De enda som är intresserade av näringslära är de där alternativmedicinska läkarna, säger Ames i en intervju med tidningen Life Extension. När jag föreläser vid konferenser i alternativmedicin blir jag behandlad som en rockstjärna. De har läst alla mina forskningsrapporter och är väldigt intresserade av nutrition och förebyggande vård.
En miljardindustri Det talas också om att kosttillskottsmarknaden är en miljardindustri. I Sverige ligger omsättningen av kosttillskott på 2,6 miljarder kronor, medan träningsprodukter (i form av pulver, ”bars”, drycker, geler och tabletter) uppgår till 1,2 miljarder kronor (2015). Produkterna i träningskategorin är till största delen inte klassificerade som kosttillskott i Sverige och det är den här kategorin som ökar mest. Som jämförelse omsatte läkemedelsindustrin drygt 40 miljarder kronor i Sverige 2015, samtidigt som kostnaderna för läkemedelsrelaterade skador som går att undvika uppskattas till 5,6–24,6 miljarder kronor per år. Bara marknadsföringen av läkemedel har en budget som är dubbelt så stor som kosttillskottsförsäljningen: minst 4–5 miljarder kronor (2008).
Några svenska siffror för vad samhället skulle kunna vinna på egenvård med hjälp av kosttillskott finns inte tillgängliga, men enligt rapporten ”Smart Prevention – Health Care Cost Savings Resulting from the Targeted Use of Dietary Supplements” som publicerades 2013 skulle det amerikanska hälso- och sjukvårdssystemet kunna spara flera miljarder dollar varje år om befolkningen tog åtta olika kosttillskott av god kvalitet och i lämpliga doser. Ett exempel ur rapporten är att över 800 000 medicinska händelser skulle kunna undvikas 2013–2020 om alla amerikaner över 55 år med hjärt-kärlsjukdom tog extra B-vitaminer i förebyggande syfte.
Säkert och kostnadseffektivt vid korrekt användning Multivitamin- och mineralpreparat har visat på många fördelar i mängder av publicerade studier, bland annat genom ökad energi och stresstålighet, förbättrade graviditetsutfall, minskad infektionsförekomst, långsammare benförlust och förbättrad kognitiv funktion bland skolbarn. Enligt några studier skyddar de också mot hjärt-kärlsjukdomar och cancer, bland annat coenzym Q10 och selen. Olika enskilda näringsämnen eller kombinationer av näringsämnen har även använts med framgång för att förebygga och behandla många andra sjukdomstillstånd, bland annat migrän, hjärtsvikt, reumatoid artrit, njursten, diabetes och depression.
Ovanstående fakta finns sammanställda i den amerikanska läkaren Alan Gabys bok Nutritional Medicine. Gaby skrev den här tegelstenen som en reaktion på den allmänna hållningen att det inte finns tillräckligt med forskning om kosttillskott.
– Problemet handlar inte om otillräcklig forskning, utan tvärtom om att den tillgängliga forskningen är underutnyttjad, säger Alan Gaby i en intervju med Health Insight Today.
När doktor Mikael berättar i TV4:s Nyhetsmorgon att det inte är någon idé att ta extra C-vitamin på vintern för att lindra förkylningar, hänvisar han till studier som inte kunnat påvisa någon effekt av C-vitaminintag vid förkylning. Men Alan Gaby visar att det finns flera andra undersökningar som tyder på god verkan mot förkylning. Skillnaden ligger sannolikt i dosen. I de studier där man sett en positiv effekt har minst 1 000 mg C-vitamin använts vid första tecknen på symtom och i en av studierna ökades dosen ytterligare under tre dagar. Det kan jämföras med att de flesta djur producerar höga mängder C-vitamin när de blir stressade eller sjuka. Dessvärre har vi människor inte den förmågan.
Kosttillskott (enligt Livsmedelsverkets definition) är dessutom mycket säkra när de används korrekt. I USA där användningen av kosttillskott är högre än i Sverige har inga dödsfall till följd av kosttillskottsintag rapporterats fram till 2014 då två dödsfall inträffade i samband med järn- och natriumtillskott och två i samband med okända tillskott. Det kan jämföras med att över 100 000 dödsfall beräknas inträffa varje år i USA på grund av biverkningar av korrekt ordinerade läkemedel.
Problemet med diskussionen kring kosttillskott är att den oftast utgår från ett antingen–eller-perspektiv. Man antar att folk tar kosttillskott för att försöka kompensera för en dålig kost. Det Nordic Nutriton Council vill understryka är att grunden alltid är en varierad, näringstät kost – baserad på grönsaker, baljväxter, fullkorn, bär, nötter, frön, frukt, kryddor och örter samt ägg, fisk, skaldjur, gräsbeteskött och vilt för den som äter animalier. Kosten kan sedan kompletteras med tillskott vid behov. Och för att fastställa det behovet behövs större kompetens i vården. Vanliga serumprover av mineraler är till exempel inte alltid tillräckligt för att ta reda på vilka nivåer som finns till kroppens förfogande.
– Vi behöver använda kostförändringar, näringstillskott och andra naturliga ämnen för att både förebygga och behandla sjukdom, säger läkaren Alan Gaby till Health Insight Today. Framför allt är det i vården man behöver lära sig mer om kost och näring.
Opmerkingen