Varför har bukspottkörtelns insulintillverkande celler så många mottagare för A-vitamin? Den frågan ställde sig en grupp forskare vid Lunds universitet. De kom fram till att A-vitamin gör cellerna bättre på att utsöndra insulin.
Kopplingen mellan diabetes och A-vitamin var helt okänd tills Albert Salehi och hans forskarteam kartlade A-vitaminets roll vid diabetes tillsammans med kolleger vid Göteborgs universitet, King’s College i London och Oxford Centre for Diabetes. Kartläggningen ledde till att forskarna hittade 220 olika receptorer (mottagare) på bukspottkörtelns insulintillverkande betaceller, vars funktioner fortfarande inte är helt kända. Ett av fynden var receptorn för A-vitamin.
– Kroppens celler har inga onödiga receptorer. Alla har en funktion, men i många fall är den ännu inte känd. När vi upptäckte att insulincellerna har receptorer för A-vitamin tyckte vi att det var viktigt att ta reda på varför, och vilken funktion de har, förklarar Albert Salehi vid Lunds universitets diabetescenter.
Undersökningarna av receptorn visade att A-vitamin spelar en viktig roll för betacellernas utveckling tidigt i livet, men också för en människas överlevnad resten av livet. Vitaminet gör att bukspottkörtelns betaceller blir bättre på att frisätta insulin i blodet.
Blockerad A-vitaminreceptor minskar insulinutsöndringen För att utforska vitaminets roll vid diabetes använde forskarna insulinceller från möss och från avlidna donatorer. De blockerade receptorn för A-vitamin till viss del och exponerade sedan cellerna för socker. De såg då att cellernas förmåga att utsöndra insulin minskade.
– Vi såg en nästan trettioprocentig minskning, säger Albert Salehi och tillägger att försämrad cellöverlevnad och insulinutsöndring är avgörande orsaker till typ 2-diabetes.
En jämförelse mellan insulinceller från avlidna donatorer visade samma mönster. Celler från typ 2-diabetiker hade sämre utsöndringsförmåga jämfört med celler från personer som inte haft diabetes.
Större infektionsrisk i bukspottkörteln vid A-vitaminbrist Forskarna upptäckte också att betacellernas motståndskraft mot infektioner minskar vid brist på A-vitamin. Vid total brist dör cellerna. Det här fyndet kan ha betydelse även för vissa typer av typ 1-diabetes under de första åren i livet när betacellerna inte har hunnit utvecklas tillräckligt.
– I djurförsök är det känt att nyfödda möss behöver A-vitamin för att deras betaceller ska utvecklas normalt. Med stor sannolikhet är det likadant hos människor. Barn måste få i sig tillräckligt med A-vitamin genom kosten, säger Albert Salehi.
A-vitamin finns framför allt i inälvsmat och mejeriprodukter. Det anses inte finnas någon risk för brist på vitaminet i Sverige om man äter en normal kost, men veganer bör vara uppmärksamma på sitt intag.
Vitaminet kan vara skadligt i mycket höga doser från kosttillskott, i synnerhet av syntetiska retinoider som inte är oljebaserade. I ett par studier har man emellertid funnit att risken för fosterskador minskar hos barn till kvinnor som tagit extra A-vitamin under graviditeten. Förgiftningsrisken är också beroende av andra näringsämnen. Enligt en norsk forskningsgenomgång verkar D-vitamin som intas samtidigt med A-vitamin skydda mot A-vitaminförgiftning.
Albert Salehi menar att risken för överdosering via höga doser i kosttillskott innebär att eventuell diabetesbehandling med själva vitaminet inte är lämpligt.
– Vi letar efter substanser som liknar vitaminet och som kan aktivera receptorn utan de oönskade effekterna.
Källa: Lunds universitet. A-vitaminets roll vid diabetes. Pressmeddelande 12 juni 2017.
Studien: Amisten S, Mohammad Al-Amily I, Soni A, Hawkes R, Atanes P, Persaud SJ, Rorsman P, Salehi A. Anti-diabetic action of all-trans retinoic acid and the orphan G protein coupled receptor GPRC5C in pancreatic β-cells. Endocrine Journal, 2017; 64 (3):325–338.