• Helene Sandström

Ökad näringsbrist vid högre koldioxidutsläpp – men rätt jordbruk kan lösa problemet

Våra höga koldioxidutsläpp gör att spannmål som ris och vete blir mindre näringsrika och kan leda till utbredda brister på zink, järn och protein, enligt ny forskning från Harvard T.H. Chan School of Public Health. En studie från Berkeley i Kalifornien visar dock att rätt markhantering kan binda koldioxid och öka näringen i våra grödor.


Enligt studien från Harvard riskerar över än en miljard kvinnor och barn att drabbas av järnbrist till år 2050, vilket skulle öka problemen med anemi och andra sjukdomar.

– Vår forskning visar tydligt att de beslut vi fattar varje dag – hur vi värmer våra hus, vad vi äter, vilka transportmedel vi väljer och vilka produkter vi köper – gör maten mindre näringsrik och påverkar hälsan hos andra befolkningar och kommande generationer, berättar Sam Myers, forskare vid Harvard Chan School och försteförfattare till studien.


Framtida brister på zink, järn och protein

Studien bygger på tidigare analyser om koldioxidrelaterade näringsbrister, men då tittade man på färre livsmedel och färre länder. Inför den här nya studien strävade forskarna efter att ta fram en så säker och noggrann analys som möjligt av hur näringen minskar i växter på grund av koldioxidutsläpp i 151 länder med uppskattningar av effekterna för 225 olika livsmedel.


Resultaten tyder på att brist på zink och protein kan bli verklighet för omkring 175 miljoner respektive 122 miljoner människor i världen år 2050, då koldioxidhalten i atmosfären förväntas ha stigit från dagens drygt 400 ppm till cirka 550 ppm. Dessutom riskerar 1,4 miljarder kvinnor i fertil ålder och barn under fem år att drabbas av järnbrist i och med att järnet i kosten minskar.


Enligt studien skulle Indien drabbas hårdast, men även andra länder i Syd- och sydostasien, Afrika och Mellanöstern kommer att påverkas starkt.


– Den här studien lyfter fram en central princip för det framväxande forskningsområde som kallas planethälsa, säger Myers, som är chef för centret Planetary Health Alliance vid Harvard. Vi kan inte störa merparten av de biofysiska förhållanden som vi människor anpassats till över miljontals år utan att det uppstår oförutsedda effekter på vår hälsa och vårt välbefinnande.


Jordbruket kan bidra med lösningar

Samtidigt visar en ny genomgång av välbeprövade lågteknologiska metoder för skötsel av betes- och jordbruksmark att plantering av marktäckande grödor och baljväxter kan binda tillräckligt med kol från atmosfären och lagra det i marken för att vi ska komma en bra bit på väg mot de internationella målen för global uppvärmning. Men sådana metoder måste tillämpas globalt, och de måste kombineras med starkt minskade utsläpp. Om biokol dessutom tillsätts i marken kan det bundna kolet i världens jordbruks- och betesmarker sänka de globala temperaturerna med nästan en halv grad, enligt forskarna bakom den här analysen.


– Jordbruket utmålas ofta som en stor skurk när det gäller klimatförändringarna, säger Whendee Silver, professor i miljövetenskap vid UC Berkeley. Men det som är så spännande är att jordbruket kan bidra till att lösa problemet om det bedrivs på ett sätt som förbättrar marken.


Vid förbättrad markhantering ökar biomassan hos gräs, grödor och deras rotsystem genom att de binder koldioxid via fotosyntesen, och det leder till ökad koldioxidlagring i marken.


– När man ökar mängden organiskt material i marken ökar man generellt sett även jordens bördighet, vattenhållningsförmåga och hållbarhet, vilket ger minskad erosion och större motståndskraft mot klimatförändringar, säger Silver.


Källor: Harvard University. As Carbon Dioxide Levels Climb, Millions at Risk of Nutritional Deficiencies. Pressmeddelande 2018-08-27. UC Berkeley News. Improving soil quality can slow global warming. Pressmeddelande 2018-08-29.


Studier: Smith MR, Myers S S. Impact of anthropogenic CO2 emissions on global human nutrition. Nature Climate Change, 2018 Mayer A, Hausfather Z, Jones AD, Silver WL. The potential of agricultural land management to contribute to lower global surface temperatures. Science Advances, 2018; 4 (8): eaaq0932

7 visningar