Vill du veta mer om Nordic Nutrition Council?

D-vitamin (kolekalciferol)

D-vitamin är en grupp fettlösliga prohormoner som hjälper kroppen att ta upp och använda kalcium och fosfor. De reglerar kalkbalansen och är nödvändiga för ett starkt skelett och friska tänder. D-vitamin är också viktigt för immunförsvaret och musklernas tillväxt, utveckling och funktion, inklusive hjärtmuskeln.
De två huvudsakliga formerna av D-vitamin är D2 (ergokalciferol) och D3 (kolekalciferol). D3 tillverkas med hjälp av solen och är vår viktigaste källa till D-vitamin.

Omsättning

Vi absorberar D-vitamin ur kosten och när vår hud utsätts för solens UVB-strålar, det vill säga ultraviolett strålning inom våglängdsområde B. D-vitaminet som tas upp ur på de här sätten är inte biologiskt aktivt, utan måste först omvandlas i levern genom en oxidationsprocess som kallas hydroxylering. Först omvandlas det i levern till 25-hydroxyvitamin D (25(OH)D), även känt som kalcidiol, och sedan genom en ny hydroxylering i njurarna till det aktiva hormonet 1,25-dihydroxyvitamin D eller kalcitriol (1,25(OH)2D).
Upptaget av D-vitamin förbättras om det finns galla och fett i tarmkanalen. Med stigande ålder försämras ökningen av 25(OH)D-halten i serum som svar på D-vitamintillskott. Enligt läkaren och nutritionsexperten Alan Gaby kan det avtrubbade 25(OH)D-svaret bero på en åldersrelaterad minskning av D-vitaminupptaget, men kan också återspegla nedsatt 25-hydroxylering i levern.
D-vitamin utsöndras huvudsakligen i gallan, medan vissa D-vitaminmetaboliter utsöndras i urinen.

Bästa källorna till D-vitamin

Fiskleverolja är den bästa källan, men eftersom den också innehåller höga nivåer A-vitamin ska man hålla koll på hur mycket man får i sig.
Övriga källor i kosten som innehåller gott om D-vitamin är fet fisk som lax, makrill, tonfisk, sardiner och sill samt feta mejeriprodukter och ägg.
D-vitamin bildas också genom inverkan av solljus på huden (från omkring juni till augusti i Sverige).

Tidigare har man trott att 90 procent av vårt D-vitamin kommer från produktionen i huden när den utsätts för solljus och att resten tas upp ur maten vi äter. Men enligt ny forskning spelar solen inte så stor roll för vår D-vitaminstatus, åtminstone inte i de länder som ligger långt från ekvatorn. Den visar att solexponeringen i västerländska industriländer bara bidrar till maximalt 25 procent av upptaget.
Enligt beräkningar är den genomsnittliga totalmängden absorberat D-vitamin omkring 2 200 IE per dag. Men den genomsnittliga mängden D-vitamin som vi får från solljus är cirka 320–480 IE/dag, alltså mycket lägre än vad man tidigare trott, och kosten bidrar med ännu mindre mängd, omkring 120–160 IE/dag. Med andra ord har vi ett sammanlagt D-vitaminintag från mat och solljus på cirka 400–600 lE/dag. Det lämnar oss med ett oförklarat intag på runt 1 600 IE/dag (2 200 minus 600 IE).
Hypotesen som ställdes av professor Robert Heaney och kollegor 2013 är att animaliska livsmedel även innehåller kalcidiol (25(OH)D) och att den källan inte har redovisats tidigare eftersom standardmätningarna av D3-vitamin i livsmedel inte räknat in matens innehåll av kalcidiol. Hypotesen har stöd i en analys från 2014, men mer forskning krävs innan den kan anses som bekräftad.

Intag

Rekommenderat dagligt intag av D-vitamin:

Grupp/ålder                                                         Rekommenderat dagligt intag/D3

Spädbarn och barn under 2 år                                             10 mikrogram (400 IE)

Barn och vuxna under 75 år .                                                10 mikrogram (400 IE)

Vuxna med lite eller ingen solexponering                              20 mikrogram (800 IE)

Vuxna över 75 år                                                                    20 mikrogram (800 IE)
 

D-vitamin anges ofta i internationella enheter (IE).         1 IE = 0,025 mikrogram vitamin D.           1 mikrogram vitamin D = 40 IE

Behov

Alla som bor på skandinaviska breddgrader vintertid riskerar D-vitaminunderskott. Särskilt utsatta är de som sällan vistas i solen, boende i områden med höga byggnader eller mycket luftföroreningar, äldre, personer med mörk hud, personer som skyler stor del av kroppen med kläder eller som ofta använder solskyddskräm, veganer och andra som inte äter fisk eller feta mjölkprodukter, personer med nedsatt fettupptag (inklusive behandling med läkemedlet Orlistat) samt överviktiga (eftersom det fettlösliga D-vitaminet sannolikt binds i kroppsfettet och därför inte kommer ut i blodet).

Du kan läsa en artikel om riskerna för D-vitaminbrist för svenskar med mörkare hy här: http://www.sydsvenskan.se/2016-07-01/xxxx

Kopplingen mellan högre breddgrader och D-vitaminbrist beror på att solljusets vinkel är så sned på hög latitud. Då måste ljuset passera igenom mer ozon som absorberar de våglängder som stimulerar D-vitaminbildningen i huden. Sambandet mellan luftföroreningar och D-vitaminbrist är en följd av att det ultravioletta ljuset blockeras av luftföroreningar. Kopplingen mellan stigande ålder och D-vitamin beror delvis på att den åldrande huden blir sämre på att syntetisera D-vitamin.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Enligt forskaren Mats Humble kan i princip ”varje sjukdomsbild som regelmässigt försämras under november–mars, men som förbättras i samband med solsemester och/eller har ökad frekvens bland ovanstående riskgrupper, misstänkas ha samband med D-vitaminunderskott”.

 

I den här videon förklarar läkaren John Cannell vid Vitamin D Council att 5 000 IE (125 mikrogram) av D3-vitamin är en säker dos för vuxna.

Bristsymtom

Dålig tillväxt, skelettsmärta, mjukt och missformat skelett (rakit hos barn och osteomalaci hos vuxna), benskörhet, tandköttsinflammation, förstoppning och muskelsvaghet.

Analyser och mätmetoder

D-vitaminstatus bestäms via kalcidiolhalten (25(OH)D) i blodet och mäts i ng/ml eller nmol/l (1 ng/ml= 2,5 nmol/l). Värdet varierar beroende på årstid/solexponering samt kostintag. Konsensus saknas kring optimal D-vitaminstatus. Amerikanska Institute of Medicine anser att den tillräckliga nivån är > 50 nmol/l (20 ng/ml), medan American Endocrine Society rekommenderar ett gränsvärde på 75 nmol/l (30 ng/ml). Nivån som uppmäts i blod/serum 25(OH)D beror också på vilken laboratoriemetod som används.

< 25 nmol/lD-vitaminbrist

25-50 nmol/lOtillräcklig halt

> 50 nmol/lTillräcklig halt

75 nmol/lOptimal halt

> 125 nmol/lPotentiellt skadlig halt

> 250 nmol/lPotentiellt giftig halt

Beredningsform i kosttillskott

D-vitamin finns i två former: D2 (ergokalciferol) och D3 (kolekalciferol). D2 tillverkas genom att provitaminet ergosterol från jästsvampar bestrålas med UV-ljus. D3 kommer av från fettet i fårull (lanolin) och den kemiska omvandlingen sker genom att dehydrokolesterol från ullfettet bestrålas med UV-ljus så att det omvandlas till D3-vitamin. Formen som förekommer i kosttillskott är D3 medan D2 förekommer i receptbelagda D-vitamintillskott och i vissa D-vitaminberikade livsmedel.

Det råder oenighet när det gäller D2-vitaminets kvalitet och kroppens förmåga att absorbera det i samma grad som D3-vitamin. Enligt Neil Binkley vid University of Wisconsin-Madison School of Medicine, som lett många studier om D-vitamin, är D2 framför allt problematiskt eftersom det inte ger samma utslag i blodprover som D3, vilket kan leda till felaktiga doseringar när D2 skrivs ut i stället för D3.

D-vitamin och benskörhet

Flera studier har visat att D-vitamintillskott i högre halter (4 000 IE eller mer) inte ger ett starkare skelett. Om D-vitamin däremot kombineras med framför allt K-vitamin, tycks skeletthälsan förbättras. Kalcium, magnesium och zink är också viktiga ko-faktorer tillsammans med D-vitamin för skeletthälsan.

Kontraindikationer

D-vitamintillskott ska undvikas av personer som lider av hyperkalcemi (förhöjd kalciumnivå i blodet).

Överdosering

Det går inte att få i sig för mycket D-vitamin via solen och det är det svårt att få i sig för mycket från kosten.
För stora mängder D-vitamin från kosttillskott är giftigt och kan leda till för hög kalciumnivå i blodet (hyperkalcemi), hjärtarrytmier, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt.

Interaktioner med läkemedel

Antiepileptika kan minska D-vitaminets effekt genom att höja omsättningen av vitaminet i kroppen.

Interaktioner med näringsämnen

Kalciumtillskott tillsammans med D-vitamintillskott kan öka risken för hyperkalcemi, speciellt om det också finns brist på K2-vitamin.

Nordic Nutrition Council är:

  • en kunskapsbro mellan nutritionsforskningen och livsmedelssektorn med en unik överblick över det vetenskapliga kunskapsläget på nutritionsområdet.
     

  • en arena för dialog och kunskapsutbyte mellan näringsforskare, myndigheter, branschorganisationer och näringsliv.
     

  • en förmedlare av aktuell och opartisk information om kostens och näringsämnens inverkan på hälsan.
     

Värdegrund
 

Nordic Nutrition Council …

  • delar Världshälsoorganisationens definition av hälsa som ”ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder”.
     

  • har en holistisk syn på hälsa; människan är inte starkare än sin svagaste länk.
     

  • står för människors rätt att fatta beslut om sin egen kropp och hälsa, val av kost, näringsämnen och livsstil.
     

Vision
 

Nordic Nutrition Council …
 

  • vill skapa förutsättningar för en god folkhälsa, i nuet och för framtiden, genom att på god vetenskaplig grund öka samhällets kunskap inom området kost och nutrition och öka insikten om kostens och näringsämnens inverkan på hälsan.
     

Agenda
 

Nordic Nutrition Council …
 

  • skapar förutsättningar för en god folkhälsa genom att på vetenskaplig grund sprida kunskap i frågor om kost och nutrition till politiker, medier, forskare, hälsovårdspersonal och privatpersoner i Norden.
     

  • förmedlar forskningsresultat inom området kost och nutrition genom att publicera dem på sin egen hemsida och förmedla relevanta och väl underbyggda forskningsresultat.
     

  • tillhandahåller den självklara och ärliga arenan för debatt och diskussion om hur kost och näringsämnen påverkar den mänskliga kroppen.
     

  • förespråkar fri tillgång till säkra* näringsämnen såsom vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror, probiotika, fibrer samt näringsrik, ren och GMO-fri kost.
     

  • stödjer seriös forskning kring kost och näringsämnen i Norden.
     

  • förmedlar och bygger nätverk mellan nordiska och internationella forskningsinstanser inom området kost och nutrition.
     

  • upprätthåller specifik kompetens i frågor relaterade till kost, närings- och hälsopåståenden och erbjuder saklig och forskningsbaserad information till medier och myndigheter i frågor rörande kost och nutrition för att ge support för väl underbyggda analyser och beslut.
     

  • motverkar spridning av osaklig och irrelevant information genom att påvisa brister i och missuppfattningar kring forskning och propaganda som gäller kost och nutrition.

 

*Säkerheten ska baseras på vetenskaplig dokumentation eller traditionell användning.